Claystation

Sega dagar

2012-01-27T03:47:00.000-08:00

Det har varit segt de senaste dagarna på Clayan. Man kunde ju tro att det skulle bli tvärtom nu när vi äntligen är klara med filmandet och snart skriver kontrakt på en ny, bättre lokal. Men så är det när man måste ta jobb för att få in de nödvändiga slantarna för att klara hyran och maten...

Sitter nu ensam här och exporterar klock-filer. Sen ska dessa läggas in på rätt ställe i klippningen och sen har vi alla filer utom specialarna på plats! :) då kan man börja klippa på riktigt...

Finns ju egentligen massor att göra, men problemet är att vi just nu är i en fas av produktionen där det känns som att vi behöver ses båda två och det är svårt att arbeta själv. Massor att prata om, massa beslut att ta tillsammans.

Februari ser i alla fall bättre ut på jobbfronten, så vi hoppas att vi klarar att få ihop lite dagar att ses då.

Ha det fint /sanne

FILMANDET FÄRDIGT!

2012-01-18T03:07:00.001-08:00

Herregud! Vi är klara med filmandet! Sedan september har vi inte tänkt på annat än att en dag bli färdiga. Och nu är vi där!

Igår var vi dessutom på visning på en ny lokal och den 1 mars går flyttlasset!

Vi kommer att få ett mycket större rum att filma i, ha egen ingång, inbrottsgaller för alla fönster, dessutom är det ljusare, torrare och med eget proppskåp och mycket fler eluttag! I lokalen stod som grädde på moset massa superbra hyllor och skrivbord som den förra hyresgästen hade lämnat kvar och som vi fick ta över! Dessutom har den nya lokalen bättre planlösning och inte lika mycket "spillytor" som korridor och kök utan man får verkligen mycket plats!

Det enda dåliga var att det inte fanns kök/ugn/spis. Men vi får lösa det på något sätt ändå. Kylskåp fanns det i alla fall. Och toalett såklart, så rinnande vatten finns ju.

Therese och Pix kommer nog att flytta med också nu som det verkar, bra för oss, annars blir hyran lite för saftig för bara oss två.

Vi firar!

7 inspelningsdagar kvar

2011-12-21T11:48:00.000-08:00

Så sant som det är sagt, 7 inspelningsdagar kvar! En innan jul och resten efter. Lite paus kan vi behöva så vi kan komma tillbaka med ny energi till det nya året!

Årets sista bilder.

Jobba under bordet, naturligtvis.

Arbetsrum.

Snix efter en lång dag.

Sanne animerar.

Bland burkarna.

Blue screen.
Claystations alldeles egna hemmagjorda.

En väldigt dålig idé.

Kniv scenen.

Hunden måste vara fastspänd.

Hundens öde.

Linans tur för inspelning!

Inspelning pågår

2011-11-13T06:18:00.000-08:00

Terrariescenerna är klara och nu är det matskålen, röret och hyllan som gäller! Vi kommer bli klara med filmningen i början på januari! Sen är det Mats och Carl-johan som ska fixa ljud och musik, men i vår kommer snail in space vara färdig!

Då börjar vårt nästa projekt, som vi inte vet ännu vad det är. Vi har massor av ideer!
För att komma igång med detta har vi redan nu börjat med produktionsjobb. Vi måste skriva projektplaner för våra ideer och söka pengar. Vi kommer inte kunna göra ett sånt här stort projekt igen utan finansiering. Undertiden vi söker pengar har vi tänkt göra mycket kortare filmer, ca 1 minut. testa nya tekniker osv.

Idag letar jag efter festivaler som vi kan skicka snail in space till. Det finns otroligt många runt om i världen! Det tråkiga är att många lite större och häftigare har anmälningsavgift, på typ 400-500kr. Vår budget är ju lite tajt, så frågan är om vi kommer kunna skicka in till dom. Annars får vi satsa på några billiga och alla gratisfestivaler! Synas ska vi göra iallafall!

Rebecka har fått nytt huvud.

Sanne animerar.

Operationsbord.

Sanne håller i fisketråd som i sin tur håller i sniglarna.

Vår inspelningsplats.

Sanne i hitlerbyxor.

Hitlersbyxor, big ass.

Rebecka animerar sniglar som äter popcorn.

Filmning pågår!

2011-10-26T10:25:00.000-07:00

Vi har lagt i högsta växeln nu och kör som fan! Klick klick klick låter det om vår kamera!
Varje dag ändras vårt rum, otroliga omriggningar! Här kommer lite behind the scenes bilder!

Vårt schema, vi har kommit en tredjedel.

Missilerna, en sista bild innan vi monterade ner allt.

Sen upp med detta, rymdskepp och megamissiler i litet format.

Sen satte vi upp denna scenen, otroligt mycket som ska röra sig samtidigt!

Jag animerar fyra väggdelar åt olika håll

(se vad vackert mönster de öppnar sig i, hehe)

Så här ser alla våra baksidor ut, tur de inte syns i filmen.

Sanne animerar samtidigt terrariesniglarna och skjuter fram allting mot väggen.

Hon fotar dessutom!

Hunden utanför terrariet, utan ljussättning.

Samma bild i kameran och med ljussättning.

Hunden är fastspänd, får inte röra sig det minsta!

Sen rev vi allting igen och byggde upp detta. Nu börjar alla terrariescenerna!

Inga kommentarer.

Efter detta var det dags att åka hem!

Inspelningsperioden rullar på!

2011-10-13T09:49:00.000-07:00

Vi filmar och filmar och filmar! Eller rättare sagt tar kort, miljontals kort!
Vi har kommit underfund med att vi båda två har väldigt bra tålamod och att vi båda är ultraoptimister! Två väldigt bra egenskaper!
Häromdagen filmade jag (Rebecka) 7525 frames på en dag! Vanligtvis tar vi ungefär 250frames/dag. Detta kom sig av att jag filmade en nertickande klocka från 5.00 till 0.00.
Det gick helt okej men det var väldigt långtråkigt! Dagen efter filmade jag och Sanne några hitlerscener, det var jätteroligt! Speciellt eftersom Sanne numera är inne i hitler, vi har slängt vår docka och bytt ut om levande människa! Tur där att vi har byggt hela scenografin i verklig storlek! (vilket egentligen är helt sjukt och knasigt).
Här kommer lite kort!

Vi blev bjudna på fika av Sannes mor för att fira att ansökan var inlämnad!

Superskönt och supergott! Tack Eva!

Vårt rum innan städning, fy fasen!

Snix har hittat bondbrudarna!

Sanne har hittat hitlers skrev!

Airlock

En halv hitlerdocka.

Rebecka animerar

Sanne är regissör

Special-konstruktion.

Inspelning

Sanne animerar.

Rebecka animerar och regisserar under bord

(vi bygger alltid in oss själva i våra modeller)

Sanne ska spela hitler, testar huvud här!
(vi kan inte hålla oss för skratt då vi tänker på hur knäppa vi är)

Missilerna är uppsatta

(Kurre har byggt konstruktionen, tack!)

Börjat filma!

2011-09-25T07:44:00.000-07:00

Vi har börjat filma! ÄNTLIGEN!!! Vi har lagt upp ett strikt filmningsschema till oss själva och beräknar att det allt som allt kommer att ta 48 hela dagar att filma resten av filmen.
Vi gick ut hårt och började med mastodontdagar på över 250frames per dag. Dag 3 skulle vi filma 327 frames. Och vi har hållit tidsschemat! Det lovar ju gott!

I tisdags hade vi möte med CJ och Mats som ska göra vårt ljud! Det var skoj och det börjar kännas som att filmen äntligen börjar bli av! Det har varit så sjukt mycket förberedelser, bygge, animatic, pilot osv. Idén till Snail in Space fick vi i januari/februari/mars 2010. Det betyder att det är ett och ett halvt år sedan vi började...

Vi bubblar och sjuder av andra idéer nu! Vi vill göra barnprogram, sånger, musikvideos, och kanske prova på fler tekniker- cut out bl.a.
Men vi jobbar på- frame för frame så ska Snail in Space bli färdig! Lita på det.

Over and Out / Sanne

En lång väntan

2011-09-05T00:27:00.000-07:00

Vi väntar på besked om pengar.
Det är jobbigt att vänta för man vill inte hoppas så att man blir besviken!
Oavsett så går det framåt med byggandet!

Idag spöregnar det ute.
Vilken tur att jag kan sy Hitlers byxor i både riktig storlek och ministorlek hemma!
Fast först blir det gymmet.

En tråkig sak som hänt är att vi har mögel i studion. Mattorna har möglat.
Så förhoppningsvis ska vi flytta.
Hoppas hoppas hoppas!

Hade känts fint med en lite varmare, lite ljusare, lite torrare och lite fräschare studio....
Fortsättning följer...

Och slutligen

2011-08-29T01:26:00.000-07:00

Och härmed utlyses en tävling: Vad är detta?
Vinsten är ett guidat besök i studion :D

Strimlaren

Blogger är fruktansvärt krångligt när man ska ladda upp många bilder...

2011-08-29T01:01:00.000-07:00

Rebecka klistrar pluppar

Lite bilder från vårt byggande! Var tvungen att lägga upp hemifrån pga långsamt mobilt bredband suck suck.

Lilla golvet och väggen klara

Skylt

Hajtänder?!

Sprayas silver

Slutresultat!

Stolt och duktig tillverkare

Sniglarnas slutdestination?

Eller är det detta?

Eva

Före och efter....

2011-08-27T08:09:00.001-07:00

Pga inringning från jobb o sånt så har inga bilder ännu kommit upp på bloggen. Detta tänkte jag ändra på NU! inringning från jobb o sånt så har inga bilder ännu kommit upp på bloggen. Detta tänkte jag ändra på NU!

Bygget fortsätter, ansökningar skickas idag!

2011-08-25T02:32:00.000-07:00

Vi bygger vidare och det går undan!
Idag har vi dessutom skickat iväg ansökningar till två fonder och Emil o Martin ska skicka iväg ansökan till SFI och Film i Skåne idag! :D

Tänkte uppdatera med lite bilder från bygget men jag kom på att jag väntar tills i eftermiddag så kanske jag kan få ihop lite före-efter bilder!
Så håll ut!

Lokalen

2011-08-21T01:53:00.000-07:00

Såhär ser lokalen ut nu, saker ÖVERALLT!

Såhär såg lokalen ut när vi flyttade in för två år sedan.

Piloten är färdig!!

2011-08-19T05:35:00.000-07:00

Äntligen har vi blivit klara med ljudet till vår pilot av snail in space! Igår var vi hos emil och martin och satte ihop allting, fixade de sista detaljerna. I början på nästa vecka är ansökningen ivägskickad!! JIPPIE!
Otroligt skönt!
Nu ska vi bara få ihop de andra ansökningarna sen är det bara att börja bygga färdigt!

Tjohoo

2011-08-07T05:19:00.000-07:00

Nu har claystation haft sommarlov,
men nästa vecka när Sanne kommer hem så drar vi igång igen!

Innan sommaren hann vi med att bygga väldigt mycket, mer än vad vi trodde.

Nu i höst fortsätter det sista bygget, sedan är det dags för filmning!

En tråkig sak som hände precis innan "lovet" vad att det blev lite problem med ljudet,

ljudet som ska vara till de två minuter film som vi ska skicka in till svenska filminstitutet.

Vi måste därför göra det först nu så att vi får iväg ansökan så fort som möjligt.

Tur är att vi får fantastisk hjälp av Carl-Johan, som också gör musiken!!

Full fart! Här kommer lite bilder från en del av bygget i maj!

Golvplattor

Tidig version av rymdskeppet

Strimmlaren

Biostolar i snigelstorlek

Ett stativ blev fyra

Hitlers mun

Hitlers staty, även missiler i bakgrunden

Två kreativa animatörer

Här plockar vi isär nyfunna saker

Ljudläggning och bygg

2011-06-01T00:17:00.000-07:00

Piloten inlämnad till ljudläggning förra veckan, spännande spännande.
Nu sitter vi och försöker bygga allt vad vi kan för att försöka vinna lite tid till att kunna börja filma redan i september/oktober. Det är en del kvar att bygga, så vi får se.
Rebecka har byggt huvuden i burkar, snigelskal, Hitlers mun och ögon och själv har jag byggt ett litet rymdskepp, missiler, en mini-Hitler-souvenir och några golvplattor. Nu jobbar jag vidare med att börja gå lös på pappersstrimlaren. Sitter faktiskt hemma och jobbar, det är så fint väder, klarar inte av att sitta inne i en iskall källare nu när solen äntligen skiner :D

Så snart åker ansökan på posten till SFI. Vi håller tummarna men vi räknar inte med några pengar denna gången heller, det blir så jobbigt om man hoppas alltför mycket och inte får något.

En sak är i alla fall säker. Snail in Space blir klarare och klarare, dag för dag kommer vi lite närmre slutdagen! För vi ger inte upp! Vi är Claystation!

Redigering

2011-05-02T12:06:00.000-07:00

Hej hej hallå dagboken
Vi har nu filmat en hel minut av filmen, det känns otroligt skönt!
Nu ska vi städa upp i studion och sen ska vi sitta många timmar och sudda i våra bilder. vi ska sudda bort alla våra stödpinnar som dyker upp lite här och var. Efter detta är det dags att lägga ihop filmsekvenserna och då får vi första gången se hur allting ser ut!! Ah det ska bli så spännande! Sen ska ljudet och musiken läggas in, vilket vi hoppas få hjälp med. detta blir förhoppningsvis klart nu i maj så att vi sedan kan påbörja resten av bygget som är kvar för att sen kunna filma i höst igen. Om ett år kanske filmen är klar, woho!
Det går sakta men säkert. Vi hoppas hoppas jättemycket på att få lite pengar denna gången när vi söker!

Huvudvärk

2011-03-18T00:54:00.000-07:00

Att sitta inne en hel dag i en mörk inspelningsstudio ger huvudvärk har vi märkt. Fast det som är allra störigast och gör oss mest trötta är när det krånglar med att rigga upp. Som i onsdags när vi skulle filma Snix som firar ner sig över hunden. Vi hade tre korta sekvenser att filma och en hel lång dag på oss till omrigg och filmning. Vi kom vid 9 på morgonen och rev, städade, riggade om och riggade upp. Och kl 4 (4!!!) kunde vi börja filma den första och andra sekvensen. Sen blev det kanske 1, 5-2 timmars omrigg till och sen kunde vi filma den tredje.

Och när vi är på bild 26 av 40 och ÄNTLIGEN har fått animationen och alla armatursystem att funka- så fastnar armen som håller uppe kontakten vi animerar i en vägg. Och kan inte flyttas mer.

Ibland är vi såna idioter. Man riggar om så länge och pysslar med ljus, jämför bilder, fixar och donar och man är 95% klar. Så börjar man filma. Och MITT I filmandet så märker man att vi inte förberett tillräckligt. Att det inte går att filma mer, riggen fastnar i en vägg eller något annat. En lärdom vi ska dra av detta, att sätta på vår kontroll-lapp som vi kör med:
Kolla att animationen och dess rigg fungerar hela vägen innan vi börjar filma!

Andra saker vi har på lappen har kommit dit av dyrköpta lärdomar:

Kolla vitbalansen
25 bilder per sekund
Lägg på 16:9-masken
Jämför med tidigare bilder
Spara på hårddisk
Ställ skärpan

Vi låter som fullständiga idioter om vi måste ha en komihåglapp för detta, men när man sitter och har tusen saker för övrigt, som animation, ljus, fladder osv att tänka på så är det så lätt att man glömmer det grundläggande.

En annan sak som jag har kommit på har att göra med scenografi. I dessa scener med snix som firar ner sig för en vägg så har jag målat väggen mörkt brunröd för att det är så jag tänker mig att ett fläktsystem eller något ditåt ofta ser ut. Inget fel i det, det ser ok ut. MEN. När detta är den enda bakgrunden och kombineras med en hylla i trä, en lampa i mässing och trä och endast lite grann i bilden är kallt och metalliskt, ja då ser det ganska mysigt ut. Och vi vill ju inte att det ska se mysigt ut! Det ska ju se kallt och otäckt ut! Varför, o varför målade jag inte väggen blå istället? Suck. Och detta kommer man på alltför sent, när vi redan filmat många scener med den bakgrunden. Men men. Man får ta med sig lärdomen vidare i filmen och så får det bli en lite mysigare sekvens just här. Men jag känner mig dum, det får jag erkänna :)

Filmningen är igång!

2011-03-15T13:49:00.001-07:00

Nu filmar vi och det är såå skönt att vara igång! Vi har fixat de mesta krånglet och allt rullar på utan fladder i ljuset! Yeah! Vårt nya objektiv är kanon på detta. Det finns dock en störig sak, vi har ett jättekort skärpedjup. Så vi kan inte komma så nära med kameran för då blir det oskärpa.

Vi vet dock att eftersom vi har så hög kvalité på bilderna så kommer vi kunna zooma i efterhand. Då kan vi få våra närbilder iaf! När vi behöver en extrem närbild så får vi helt enkelt ta vårt gamla objektiv och leva med lite fladder. Suck, i framtiden ska vi ha råd att köpa ett riktigt bra objektiv!!

Vi har haft fyra (av 13) inspelningsdagar och vi ligger i tidsschemat! Tänk att vi lyckas uppskatta tiden så bra, skönt! Imorgon är det dags för hunden Laika, eller Laila, att göra entré! Ska bli riktigt spännande. Längtar till vi har den här första minuten klar och vi ska sätta ihop alla bilderna efter varandra och se!! wow =)

Sanne vid inspelningen

Stopmotion pro

Rebecka animerar Snix

Terrariet på plats

Kameran i stativ och magic arm,

plus alla dryga sladdar som vi snubblar över löjligt mycket!

Våra snigel kompisar

Snix hänger i en jobbig vinkel, detta är taget underifrån honom.

Kamera och Data

2011-03-03T23:36:00.001-08:00

Vi sitter nu och försöker lära oss kameran och kamerans funktioner i programmet.
Vi stöter på problem. En del av problemen går att lösa, andra får man leva med. Det gäller bara att sortera vilka som gör vad.

- Kamerans batteritid är ca 1 timme. När kamerans batteri laddat ur blir vi utkastade från att utforska olika delar av programmet. Lösning: Inköpt nätadapter som ska hämtas ut på posten idag.

- Objektivet flimrar pga överkänslig sensor. Vi har testat att slagit av precis allt automatiskt i kameran, men det blir inte perfekt i alla fall. Lösning som vi hoppas funkar: Får låna ett Yashica-objektiv (manuellt) av Rebeckas käre far. Vi har beställt en adapter som ska funka mellan CanonEos och Yashica. På måndag/tisdag får vi se om det hela fungerar.

- Lamporna flimrar pga spänningsväxlingar tillexempel när kylskåpet går igång i lokalen. Lösning som vi hoppas funkar: Rebeckas käre far skickar även med en UPS- en spänningsstabilisator. Vi får se om den klarar så pass små spänningsskillnader som det är frågan om.

- Vi hade endast en skärm, som en av oss har som kommer att sitta och arbeta vid datorn under animeringen. Problemet var att animatören kommer att vara tvungen att ställa skärpan manuellt på kameran men har ingen bild att titta på för att se hur det blir. Lösning: Vi har fått låna en skärm av våra kära producenter som vi än så länge använder som monitor åt den som sitter och animerar. Ännu en platt dataskärm är på väg åt oss och problemet är redan ett minne blott.

Programmet lär vi oss så sakterliga. Det börjar kännas LITE hemtamt redan. Längtar tills vi kan köra på ordentligt med det manuella objektivet och en strömsladd så man inte hela tiden känner att man måste skynda sig att göra det man ska innan batteriet tar slut. Vi behöver träna på att ställa manuellt fokus i en sekvens där figuren går mot kameran. Vi behöver också kolla in andra funktioner i programmet än de som hör till kamera och bildinställningarna.
Vi har lyckats fatta hur vi får se bilden utan ihoppressning eller utdragning i 16:9-format. Men sedan har vi lite vi måste förstå om safe-zone, action-safe och title-safe. Vi kan nämligen själv ändra dessa siffror, och vad händer då?

Lite sådant återstår att kolla på på söndag, när vi i alla fall fått tag i strömsladden så det minskar frustrationen AVSEVÄRT.
tack o hej

Bygge klart och filmning snart!

2011-03-02T00:34:00.000-08:00

Här kommer lite bilder på vårt nybygge!

Snigelskal

Sniglar

Tvn färdig

Vägg

Snix och Snix

Här har vi ställt upp allting

Vi lär oss programmet

Ska snart börja ställa ordning ljuset

Tvbild i lera

Nu har vi byggt å byggt å byggt i ett halvår, äntligen är det klart för att börja filma vår första minut! Det ska bli jätteroligt att börja se liv i allting!

Vi har dock stött på lite problem, vi har ju köpt stopmotion pro, vilket är ett jättebra program! Dock en funktion att ställa in fokus direkt i programmet som vi trodde fanns, finns inte. Vilket kommer bli lite jobbigt för oss när saker ska röra sig mot kameran och vi kommer behöva ställa in ny skärpa i varje ny bild. Men men det är bara att göra det!

En annan sak som vi hade mycket problem med i FAT och som vi inte vill ha problem med nu är ljusfladder! Nu har vi fått veta att detta beror på de nya objektiven i kamerorna. Detta är ju väldigt skönt att veta för nu vet vi ju hur vi ska lösa det! Tråkigt dock att vi måste hitta ett gammalt objektiv som är rätt och det kommer kosta oss pengar.

Men vi måste fixa det för det kommer bli så sjukt bra senare!

Sågspånsdamm och inspiration

2011-01-26T23:11:00.000-08:00

I hela studion. Rebecka har byggt skåpluckor och jag har sågat ett golv.
Snart ska sågandets dagar vara förbi. Sedan ska vi städa på riktigt.

Prylar kvar att bygga:

sallad, morot, pinne till terrariet.
vägg med möjlighet till fastsättning
vägg flyttbar
vägg övrig
golvplattor med ljuskonstruktion (påbörjad)
missilskal
snigelskal
sladd + sladdkonstruktion

mjuk lera:

snix
terrariesniglar
människor i tvn

Det blir nog en sväng till studion i em. efter installation av diskmaskin, målning av skåpluckorna och inhandling av lite byggmaterial till Clayan- med vårt nya Visa Mastercard!
Ska bli spännande att testa om det fungerar!

Har inga nya bilder från bygget så istället kommer lite inspiration vi hittat...

Inspiration till cockpit

Hitlers kompis Göring som han av outgrundlig
anledning har sparat huvudet av i en glasburk i sitt rymdskepp

Inspirationsbild till Hitlers onda stol

Vi vet ju att detta inte är en missil men våra kommer se något liknande ut

Golvplattor a la rymdskepp om ni frågar oss

Australian Cattledog- Hitlers nya bäste vän

Går om varandra

2011-01-24T23:28:00.001-08:00

Jag och Rebecka brukar ju alltid försöka träffas och jobba tillsammans i Claystation. Men nu som det sett ut med jobben vid sidan av så har vi knappt träffats alls. Men ändå händer det grejer! Det som är så bra med byggperioden är att så länge vi gjort sjyssta skisser och planerat bygget ihop så kan man jobba på bra individuellt. Så vi har varit i studion i princip hela förra veckan, dock sågs vi bara en liten timme på torsdagen och en eftermiddag på söndagen.

Vi har skrivit en ny att-göra-lista och på den finns ALLT som är kvar att bygga med. Dvs det börjar faktiskt ta slut! Vi ser slutet av byggperioden! Fantastiskt!

Replikerna är översatta och ivägskickade, planeringen inför filmningen har börjat, bildmanus är ritat, musiken är på G, tekniken är inköpt...

Örnklockan på plats. Snart dags för rymdens alla stjärnor...

Snix födelseort.

Att göra två identiskt lika missiler med hönsnät

har vi nu av erfarenhet märkt är stört omöjligt.

Som vi har letat efter en tråkig mässingshållare till hyllan.

Sen kom vi på att vi kunde göra det själva istället.
Beskåda detta verk av Rebecka!

Förresten- två roliga och bra grejer TILL som har hänt:

Sanne har fått fasta tider på sitt korttidshem vilket kommer ge mer tid till claystation och mer stabilitet i vardagen.

Vi har hittat den fjärde personen som har rum i studion! En fantastiskt jättetrevlig tjej som målar och sätter ut lukta-gott grejer i lokalen! Hurra för det!

Vi bygger, bygger och åter bygger vi!

2011-01-14T12:06:00.001-08:00

Hitler vid sitt bord, nu börjar det synas framsteg!

En tidig upplaga av Snix på knappen.

Massa knappar

Örnen som håller den nedtickande klockan

Ny DATOR!!!!

Bokföring och företagstristheter

2011-01-12T23:40:00.000-08:00

Allt är faktiskt inte kul i Claystation.
Vi har en hel sjuk massa bokföring som hade behövt bli klar så att vi kunde få en ny och fräsch start på det nya året. Det mesta är i alla fall konterat och klart så det behöver i princip bara skrivas in i boken och kontrolleras och helst stämma med kontoutdrag. Men en del överföringar och fakturor måste skrivas ut också. Detta ska jag försöka göra idag så att detta trista blir klart någon gång och man totalt till 100% kan fokusera på det som är kul.

Det är sjukt trist jobb och det ger ingenting åt filmen men det måste ändå göras...

Idag jobbar jag lite hemifrån för jag har en otroligt viktig tvättid. Som de flesta som läser bloggen nog vet så har jag Sanne flyttat ihop med min kille CJ och det första vi gjorde när vi flyttade var att tappa bort nyckeln till tvättlåskolven. Så vi har inte tvättat sedan i början av december i våra gamla lägenheter. Därav denna viktighet. (inte tvättat förutom lite nödtvätt i Uppsala och Ramlösa hemma hos våra respektive päron)

Men nu sitter jag med ett viktigt bankavtal och ska läsa och skriva på och så snart jag kan åka till banken med för ID-check och inlämning. Sedan ska Clayan äntligen få sitt visakort som vi längtar!

Lev väl, vid tangenterna: Sanne

Nördig claystation humor

2011-01-09T14:27:00.000-08:00

Helgens läckra? Ser ut som bajs med mask!

Vi har köpt oss en magic arm. Frågan är, varför är den ena billig och den andre så dyr?

Haha en miljon!

Här kommer lite bilder på de vi bygger!

2011-01-09T14:04:00.000-08:00

On/Off knapparna.

Skyltarna kommer även lysa senare! Magic!

En spak.

Hunden är klar äntligen!

Hitlers döda vänner.

Hitlers onda stol påbörjad men icke klar ännu!

Ett bord.

Vår cockpit, kontrollpanel, kärnan i skeppet.

Glaset är fixat, riktigt skönt!

Nu återstår bara många fler knappar och spakar. Och nerskitning.

Vi ska använda oss av bluescreen i tvn,

vi har aldrig gjort detta innan men det ska nog lösa sig!

Hitler själv.

Mycket klarare

2011-01-06T09:43:00.000-08:00

Animaticen är klar!
Nu lämnas den i andra händer för musik- och ljudproduktion!

Nästa steg i manusprocessen är att renrita ett nytt bildmanus med rätta kameravinklar och namnge alla scener enligt vårt nya namnsystem. Sedan blir det till att skriva ut x-sheets med detaljerad info om varje scen som vi använder som stöd när vi filmar.

Vi har en dator och en kamera!
Vi har använt upp alla pengar vi fått och är snart tekniskt redo att börja filma :)

Bygget går framåt!
Vi har byggt en hund, en hitler, huvuden i burkar, ett kontrollbord, en tv, nazistflagga och ett jordklot. Endast sniglar, terrarium, golv, väggar, rymd och lite småplock återstår. Förhoppningsvis hinner vi detta i januari.

I februari spelar vi in repliker och börjar med det mödosamma planeringsarbetet av inspelningen som vi hoppas kan starta 1 mars.

Sen är det tålamod som gäller så att en minut färdig film kan komma till liv så fort vi klarar det.

Fortsättning följer....

Nu bygger vi!!

2010-10-16T06:21:00.000-07:00

Hund, med ett ansikte i pälsen.

Hund med snart ett helt huvud!

Blivande Himmler

Hitlers klädsel

Sanne bygger ögon och tänder till hunden

Konstruktion för torkning

Hitlers flagga

Nygjorda hundögon

Rebecka syr armbindel till Hitler

Våra hårda pärlskelett

Animatic filmning

Sanne klipper sönder hund

Rebecka har gjort ett lerhuvud

Vi har kommit igång på riktigt nu med byggningen och vi har jätteroligt!
Detta är verkligen superkul!

Vi ska försöka vara varje torsdag och fredag i studion och bygga, så nu kommer de förhoppningsvis gå undan! Snigeln Snix väntar vi med, men kommer bilder så småningom.

Matte som skulle göra musik har hoppat av då han har mycket annat att göra, så nu letar vi ny musikskapare. Någon som har tips?

Handla grejer

2010-09-05T23:20:00.001-07:00

I söndags tog vi bilen och stack till Hornbach för att inhandla saker till vår ljusrigg och för arbetet med bygge. Vi kom dit kanske tjugo i två och körde fullastade ut fyra timmar senare. Efter att ha trixat oss och bilen förbi den uppställda bommen vid lokalen så lastade vi av brädor och övrigt och pillade in det genom fönstret. Vi har verkligen varit duktiga!

Vi har inhandlat: 21 bjälkar till ljusrigg, masonitskivor, läkt, hammare, skiftnyckel, häftpistol, spik, skruv, muttrar, vinkeljärn, bandjärn, ståltråd, akvarieväxt av plast, tvingar, klämmor, lödkolvshuvud, småpryls"byrå", fasthållare med kulled, metallfärg, metallplastfilm, träplastfilm och mycket mycket mer.

I måndas sedan så tog vi oss samman och började såga och skruva. Så nu står det en 3x3.4x2.20 meter stor kub av trä inuti vår studio. I mina händer finns numera rediga valkar och armarna har rejäl träningsverk. Idag ska vi dokumentera och lägga upp bild på detta.

Kräm kräm

Lite pengar men gott mod

2010-09-02T03:10:00.000-07:00

Igår möblerade vi om studion till arbetsmode- dvs stor frilagd yta i största delen av rummet och sedan räknade vi ut materialåtgång till vår ljusrigg som vi köper material till på söndag.

Vi sticker då till Hornbach och köper grejer grejer grejer. Det blir skoj.

Ljusriggen har vi planerat att bygga i trä, med skruv så att den går att ta ner i framtiden. Vi bygger som en stor ihålig kub av träbjälkar och så några snedstag för att stabilisera det hela. I taket bygger vi en "grid" - eller egentligen massa rån av trä.

Från början hade vi tänkt att hitta någon typ av klämmor som vi hade kunnat klämma fast nedåtgående rundstav vid vilken vi fäste lamporna med yttterligare en form av klämma. Då hade allt varit helt flexibelt. En idé som börjar röra sig i mitt huvud är att istället förborra hål i griden och i de nedåtgående pinnarna och helt enkelt skruva fast lampan rakt i pinnen i valfritt hål istället. Vi har ju dåligt med pengar och bra klämmor kostar tyvärr flera hundra kronor styck! Men att göra hela konstruktionen i trä börjar kännas som en bättre och bättre idé! För när vi vill fästa upp saker som extra lampor, tyger eller scenografidelar så kan vi bara borra eller spika eller häfta upp det rakt i ramen! Hurra!

Jag ska försöka ta lite foton som beskriver vår process i detta ljusriggsbyggande!

Vi har även börjat göra tekniska ritningar till figurerna och till viss mån modellerna.

Så det så.

Förhoppningsvis anländer vårt mobila bredband denna vecka och nästa vecka beställer vi kamera med slide och stativ samt mjukvara. Vi får låna CJs gamla PC att börja jobba på.

Saker löser sig sakta och omständigt men det går framåt i alla fall.

Byggstart och lite uppförsbacke

2010-08-31T02:42:00.000-07:00

Vi har börjat planera inför planeringen av planeringen av bygget...
Tittar på bilder, ritar, designar...
Och vi har faktiskt börjat köpa in saker till bygget också!

Skelett, lampa, akvarium, en päls, en skjorta, matskål...

På onsdag ska vi sitta och planera inköp av brädor och byggsaker till ljusriggen som vi ska inhandla material till och börja bygga på söndag!

Nyheten för denna vecka var: inga pengar.

Vi får se hur det går om producenterna lyckas få lös åtminstone LITE pengar (eller - i normala siffror räknat ganska mycket pengar) till dator, kamera och saker vi behöver för att över huvud taget kunna börja filma. Sedan ska vi producera några minuter film och pröva att söka pengar igen. Det kommer dock att ta TID. Mycket tid eftersom vi måste jobba på andra håll för att få ihop till hyra o mat. Tjoflöjt!

Detta känns såklart trist och trögt och det påverkar oss lite negativt och vi blir ineffektiva och uttråkade. Men bara vi kommer igång att bygga så ska det säkert lösa sig med motivationen också!

/ Sanne o Rebecka

Väntan och tankar

2010-08-25T09:00:00.000-07:00

Det börjar bli ganska länge sedan vi skickade in ansökan och ärligt talat så trodde nog både jag och Rebecka att vi skulle ha fått ett svar vid den här tiden- det är ju snart september och ansökan skickades i början av juni... Men nu är det som det är och vi väntar.

Väntar och väntar och väntar.

Ingenting går att planera. Ska vi försöka ta fler tider på våra vikariat? Eller ska vi rentutav söka riktiga halvtidstjänster? Måste vi försöka låna pengar av mor för teknik? Kommer även nästa år att innebära lika mycket frustration över de skitjobb vi tvingas försörja oss på som stjäl tid från det vi faktiskt är utbildade och duktiga på.

Varje dag är ett hopp- men samtidigt vågar vi inte ens hoppas... Vi kan ju lika gärna vänta på ett negativt besked nu. Så är det ju. Och då fortsätter bara kalabaliken. Vi söker nya pengar, mindre pengar. Och vi hamnar ÅTERIGEN i ovisshetens land där vi varken har jobb eller inte, knappt kan försörja oss utan jobbar med Claystation som en slags megadyr och tidskrävande "hobby".

Väntar och väntar.

Vi får se...

Reflektion musik

2010-08-24T00:01:00.000-07:00

Man kan undra ibland hur jag och Rebecka tänker. Inte så mycket slår det oss.

Vi står på pitchen och säger: Musik kommer att bli en stor del av filmen och är jätteviktigt eftersom snigeln inte pratar utan kommunicerar enbart genom musik och mimik.
Sedan skickar vi första utkast av animaticen och ett manus till Matte och ber honom skriva lite exempelmusik över sommaren.

Ingenting säger vi till honom om historien.
Ingenting säger vi om vilka känslor som är viktiga att få fram.
Ingenting säger vi om en övergripande stil.
Inga exempel på vilken musik vi tänkt oss.
Vi ger honom ingenting.

Så gör han sitt jobb, skapar musik som han själv gillar och kommer med och så blir det "fel" för oss. Det är inte vad vi vill ha i filmen. Vad tror vi egentligen? Att vi kan kommunicera med telepati? Att vi kan överföra våra visioner om musiken genom ren och skär tankekraft?

Idag är det bakläxa för Sanne och Rebecka. Vi har inte varit helt nöjda med musik och panikat en del över det. Det är vårt eget fel. Vi ska bättra oss. Idag ska vi leta exempel med själ och hjärta och försöka ge Matte en chans att skapa något vi faktiskt är ute efter och inte släppa lös honom och säga:
"Gör vad du vill- fast det där du gör är fel. Gör något annat- Vad du vill! Fast inte sådär heller!"

Under våren och sommaren har jag och Rebecka helt och hållet fastnat i animaticproduktionen. Inget konstigt med det heller egentligen. Det känns konstigt att inte ha en "färdig" version av filmen att ge till musikskaparen så att han kan få den "riktiga" bilden av filmen. Vi har insett att vi såklart borde haft Matte med på tåget redan när vi utformade bildmanuset. Redan när vi hittade på historien egentligen. Bara checkat läget. Så vi drog åt samma håll redan då.

Nu är det stressigt för oss alla och det känns inte helt snällt mot Matte eftersom det är vårt fel att vi inte gett honom tillräckligt bra underlag för att börja tidigare.

Förlåt. Vi får ta till oss och försöka göra det bästa utav allt. Och komma ihåg detta till nästa gång...

/ Sanne o Rebecka

Musik

2010-08-23T02:24:00.000-07:00

Tre dagar av INTENSIVT musikskapande är över. Nu släpper jag och Rebecka taget en stund och väntar på att höra vad alla små musikaliska frön kan växa upp till.
I veckan blir det förmodligen möte med producenterna också så de kanske kan komma med lite synpunkter och tips vad gäller klippning och hjälp med vad vi ska ta bort om vi ska klippa ner filmen i längd... hehe... för den är just nu flera minuter för lång...

Animaticen nästan klar. Musik på gång!

2010-08-16T14:23:00.001-07:00

I en vecka har vi suttit klistrade framför dataskärmen och vid ritbordet och gjort ändringar, ändringar, ändringar av den gamla animaticen. För en dryg timme sedan fick vi äntligen se det preliminära resultatet! Och det är SÅÅÅÅ mycket bättre!

Vi saknar lite översiktsbilder, kanske någon närbild. Sedan är det klippandet och tempot som ska sättas på plats. Men storyn finns där! Hurra!

Vi vet inte riktigt när vi får höra om SFI och Film i Skåne vill ge oss några pengar så vi kämpar på och får försöka hanka oss fram på vikariat någon månad till...

I övermorgon kommer däremot Matte och då blir det musikproduktion för hela slanten! Äntligen ska bilden få lite liv med specialskriven musik ooooo skoj skoj skoj ska det bli!

Ansökan inskickad

2010-06-05T01:20:00.000-07:00

Igår gick den iväg- ansökan.
Emil och Martin har jobbat på bra liksom vi själva!
Nu återstår två URJOBBIGA månaders väntan där vi luffar runt och myser i Thailand, Laos och Vietnam (Rebecka) och har vattenkrig, disco och strandliv i Vomb på kollo (Sanne).
Nja.
Tiden tills vi får veta kommer nog gå ganska snabbt! Och oavsett om vi får pengar eller inte- den 8e augusti drar Claystation igång igen med Snail in Space! Skillnaden på pengar eller inte är ju främst den tid det hela kommer att ta. Och jobbstressnivå på mig och Rebecka. Vi är ju bara vikarier och har inga säkra jobbtider och sådant kan vara otroligt stressande och frustrerande. April var tillexempel jättejobbig för Rebecka- hon fick så lite jobb och klarade sig nästan inte. Och sådant påverkar självklart Claystations arbete negativt- man blir alltför fokuserad på att bara få ihop pengar till hyran och hinner knappt tänka på filmen man håller på med.

Så vi hoppas såklart att ansökan håller och att det finns pengar kvar till oss!
För vem vill inte se Snail in Space ha smygpremiär på Victoria någon gång frampå vårkanten?

Nu är det dags för sol och bok! Sommarlov!

SNAIL IN SPACE

2010-05-31T04:25:00.001-07:00

SNIX vid skräckinjagande burk

Mission Impossible...

Animaticsnutt

2010-05-22T01:45:00.000-07:00

Vi har jobbat senaste veckan med att rita och filma om två sekvenser av animaticen som producenterna ska skicka med vår pengaansökan.
I torsdags började vi arbeta med ljudet och i morgon är det ljud som gäller hela dagen också.

Idag är jag halvt ledig, halvt premiärstressad och kl 7 smäller det för PREMIÄR.
Snart ska det bli en liten tur till sopstationen. Undrar vad för spännande som gömmer sig där...

/ Sanne

Producentsnack och nytt bildmanus

2010-05-13T12:25:00.000-07:00

Vi hade möte med producenterna i går kväll. Det var inte så läskigt som vi hade trott utan vi fick massa bra manushjälp och bra synpunkter. Vi har nu fått en mycket mer logisk och spännande början av filmen där snigelns drivkrafter presenteras på ett mycket bättre sätt.

Idag har vi skrivit om manuset och kommit ca halvvägs på ett nytt och bättre bildmanus där vi kan se alla snigelns ansiktsuttryck, mer genomtänkta kameravinklar och snabbare klippning.

På lördag ska vi kolla lite film, sedan göra färdigt bildmanuset och börja rita inför filmning av de två scener vi planerar att skicka med vår ansökan. Dessa måste ju bli bra! På alla sätt!
Sen på söndag fortsätter vi med filmning och kanske tillochmed hinner börja ljudlägga lite grann. Eller inte. Men kanske.

Det är kul, men det är stressigt. Rebecka jobbar ju på Bring varje dag i maj och själv har jag premiär på Prinsessor och Prinskorvar om en dryg vecka, genrep med publik på tisdag... extrarep på söndag och mycket kvar att fixa med scen, rekvisita och ljus. Men det går.
Det går för att det måste gå och det går bättre när det känns som att det drar åt rätt håll- och det gör det verkligen efter mötet med Emil o Martin! Vissa manusmissar liksom föll på plats!

Ha det gött/ Sanne

Första utkastet

2010-05-10T01:23:00.000-07:00

Det är speciellt och spännande att arbeta med en animatic. Det är i den som vi plötsligt SER hur filmen blir, vad som är bra, vad som är dåligt, vad man förstår, vad som måste ändras...

Igår tittade vi på det första utkastet av Snail in Space- animaticen. Det kommer att bli bra!
När vi har ändrat tusen och åter tusen saker! Hahaha!

Det är en märklig känsla hela grejen... Vi har plötsligt en skiss, en grund, någonting att utgå från. Och fast vi trodde att vi "hade" filmen relativt färdig så inser vi nu att filmen måste utvecklas hemskt mycket mer innan den är vad vi tänker oss att den ska bli! Samtidigt som det är en lite jobbig känsla att se sin film vara så långt ifrån sitt bästa så har vi nu möjligheten att ändra och få Snail in Space att bli exakt den film vi eftersträvar! (bara vi lägger mera arbete och tid!)

När vi började arbeta med Snail in Space hade vi bestämt oss för att prova att lägga mindre tid på bildmanuset och mer tid på animaticen än vi gjorde när vi satt med filmen LYCKA (som vi sedan lade ner). Detta kan både ha varit bra och dåligt verkar det som. Bra för att vi snabbt kom igång med animaticarbetet och tidigt får se en version av filmen och har något att utgå vidare ifrån. Dåligt för att vi gjort många missar som enkelt kunde ha undvikits om vi hade utgått från ett bättre bildmanus. Snigelns känsloregister, hans karaktär, hans uttryck är en punkt vi nästan totalt har missat tillexempel. Och detta är en stor bidragande orsak till att de flesta animaticscener måste filmas om.

Men vi jobbar på...

I kväll kommer Oskar och ska prova att spela in lite snigelljud. Ett första test - inte ens säkert att vi kommer att använda en människoröst. Men vi ska prova i alla fall- Spännande!

Ha de gött/ Sanne

Animatic

2010-05-04T08:21:00.000-07:00

Vi jobbar på för fullt. Vi har inte lagt så mycket tid på Claystation sedan vi gick i skolan. Och vi jobbar mot ett mål- dvs att göra en så bra söknad som möjligt innan sommarlovet.

Det vi sitter med nu är att göra det rörliga bildmanuset. Vi har inte lagt jättestor möda på det vanliga bildmanuset utan tänkte att vi istället skulle jobba direkt i animaticen så mycket som möjligt. Och i helgen räknar vi med att både ha filmat allt och redigerat ihop det. Sedan får vi ju en första bild av hur filmen ser ut och det kommer förmodligen behöva ändras en hel del.

Vi har återigen gjort en strikt tidsplan för maj för att hinna färdigt med allt som ska göras. Animatic, ljudläggning, musikexempel, snygga foton på snigeln i äkta miljöer, tidsplaner och budgetar och sånt där papprigt jobb. Mycket att göra helt enkelt.

Vi kanske har en aspirant till den sista kontorsplatsen i Thereses rum också. Det hade ju varit bra så vi slipper höjd hyra lagom till den fattiga månaden juni :)

Ha det fint/ Sanne

Remake av Studion

2010-04-29T12:59:00.000-07:00

Vi har shoppat i dagarna tre känns det som.

Igår trampade vi iväg till Arlöv, lånade bil och åkte till:

Sanne och hämtade skrivbord, fåtölj, böcker och plankor.
Sen till studion o lämpade av allt.
Sen till Rebecka där vi hämtade gamla skivor, papp, en bokhylla och en påse med dammsugare och krukor.
Sen till studion och lämpade av allt.
Sen till sopstationen där det inhandlades hylla, litet bord och två mattor.
Sen till studion och lämpade av allt.
Sen till IKEA där vi handlade hyllor, förvaringsbackar, fåtöljer och förlängningssladdar. Och gardintyg. Och en växt. Och ett ljus. Och två små prydnadskuddar med tyg. Ja ni vet hur kassen brukar se ut efter en tur dit.... :)

Sedan använde vi resten av kvällen att äntligen få ORDENTLIG ordning i studion. Och nu ser det nästan ut som att det är studio på riktigt! Haha vem kunde tro det?! Det känns bra inför det fortsatta arbetet med animaticen och annat material vi ska producera som Emil o Martin kan använda att söka pengar åt oss med.

Nu måste undertecknad sätta sig vid skissblocket och teckna flyer åt Teater Pix föreställning Prinsessor och Prinskorvar! Kom på den REKLAM REKLAM! :D

/ Sanne

Stort

2010-04-19T14:36:00.000-07:00

Lördagen var spännande. Fy fader vad pirrigt det var!
Vi kunde knappt få ner vår lunch pitchen bara snurrade omkring i huvudet och det höll på att gå riktigt illa när en stor bit flottig ost ramlade ner på de otroligt viktiga kom-ihåg-lapparna!

Vi stod på toan, kissnödiga och lite illamående och övade pitchen om och om igen inne på Inkonst.
Tills det blev dax.

Det var mycket folk men det var långt ifrån fullt. Kanske 140 pers i publiken. Ganska många det också. Men filmfestivaler verkar inte vara så väldigt välbesökta verkar det som efter att själva ha besökt några.

Upplägget var: tre producenter hade vardera valt ut tre filmares idéer som den ville höra mer om. Nio filmare fanns alltså på plats och pitchade sin idé. Efter att ha hört pitchen och ställt frågor till filmarna var producenten var på plats tvungen att välja en av de tre som vann pitchen och fick möjlighet att starta ett samarbete.

Våra knän darrade. Våra strupar torkade ihop.
Men vi hade övat.
Och det höll hela vägen!

VI VANN!

Och vad vi vann var alltså: Produktionsbolaget Dansk Skalle och om vi väljer att samarbeta med dem (vilket vi tänker göra!) 10 000spänn och tekniklån från BoostHbg!

SHIT. Det var stort. Vi var så jäkla utpumpade att vi knappt klarade av att sitta stilla efteråt! Men då var det dags för prisutdelning där FAT blivit nominerad till ett pris.

OCH VI VANN IGEN!!!

FAT vann pris för:

Bästa Musik
3:e pris i kategorin Bästa Film, klass 4 (för filmare över 26)

Helt sjukt! Vi är i alla fall jätteglada och ska förhoppningsvis träffa våra nya producenter i veckan och visa dem allt material till Snail in Space.

Tills dess, ha det gött! / Sanne o Rebecka

Producentande och Pitchande

2010-04-13T00:49:00.000-07:00

Vi har just insett att det är en producent vi skulle kunna "vinna" om vi pitchar denna snigel tillräckligt bra! Det är ju precis vad vi behöver och kunde ha varit det som hade gjort filmens genomförande lite mer möjligt!
Hujedamej så nervösa vi är!

Igår satt vi i fem timmar och förberedde pitchen, i morgon blir det ytterligare en session där vi övar oss mer praktiskt på framträdande samt visar upp det hela för CJ som ska ge lite feedback.

Jag behöver bara tänka på det så blir jag pirrig i magen.
För er som inte vet hur vi finansierar Claystation så kan jag tala om att vi tar ALLA pengar ur egen ficka, betalar nästan 1000 spänn var i månaden för lokal och försörjer oss som brevbärarvikarie respektive skol/förskole/korttidshemsvikarie. Det är tufft tufft tufft att vara låginkomsttagare och samtidigt försöka bedriva konstnärlig verksamhet. Vi levde ett lyxigt sista halvår på K3 må man säga.

Många kramar från en nervös och pirrig Sanne

PIXEL

2010-04-11T01:44:00.000-07:00

På fredag är det åter dax för FAT att gå upp på vita duken. Vi ska vara på Inkonst och presentera filmen och det känns minst sagt nervöst.
MEN- inte lika nervöst som det vi ska göra på lördag- dvs pitcha vårt nästa projekt "Snail in Space" hahaha vårt oseriöst skrivna mejl med snabbt ihopsatt arbetsnamn fick chansen att visa upp sig inför filmproducenter! Så det ska vi såklart göra! Nu blir det en hektisk vecka med massa jobb jobb jobb och övning så vi klarar av att stå framför en publik och förklara vår idé!

PIXELS hemsida med program, information osv.

Det var ju länge sedan vi skrev sist. Claystation har gått igenom ganska tunga tider- vi har börjat på ett manus- kommit till att vi gjort färdig bildmanus- sedan skrotat allt och börjat om. Sedan har vi skrivit manus, bildmanus och tillochmed en helt färdig animatic. Men insett att det inte funkade och börjat om från noll ungefär i början av Mars.

Vårt nästa projekt handlar om en hjälte-snigel och äntligen känns det som att vi har landat rätt i stil, målgrupp, projektstorlek osv. Förhoppningsvis arbetar vi färdigt animaticen och börjar bygga innan sommaren när vi tar paus för kollojobb och thailandsluff.

Letar producent

2009-11-20T01:10:00.000-08:00

För ett tag sen skickade vi ut ett rop på hjälp i cyberrymden om att komma och bli vår producent. Tyvärr verkar ingen ha nappat på just det. Vi får se vad som händer i framtiden.
I kväll åker jag Sanne till Uppsala och lämnar Rebecka åt sitt öde i 4 dagar. Länge utan Claystation.

Det vi hela tiden har vetat men inte låtsats om är att producentrollen är så pass viktig att den inte går att bortse från. Ingen av oss tycker det är jättekul att söka pengar, ringa telefon, skicka mejl osv. Så därför gör vi det inte. DÅLIGT! Vi måste vara mer PÅ. Nu har vi tagit oss tid 2 dagar den sista tiden att komma ikapp med producentandet. Det måste nog mer till. En dag i veckan förmodligen, tills vi får det hela på rätt köl. Då kommer iofs producentarbetet för själva filmen att öka. Så en dag i veckan är nog inte orimligt att tänka sig att vi måste avsätta.
Våra nästa steg i produktionen är: skapa "reklamblad" om Claystation att skicka till reklambyraåer, webskapare och film och produktionsbolag, att skicka FAT till TV, att söka pengar från fonder och Malmö Stad och att leta vidare efter en producent som vill hjälpa oss och är beredd att börja på noll och att jobba in sin egen lön till att börja med.

Eftersom vi båda är vikarier och tjänar grymt dåligt och osäkert med pengar så är det svårt att få tiden och orken att räcka en hel arbetsdag och sedan OCKSÅ till Claystation. Men det är alltid roligt när vi väl har tiden och sätter igång!
Kram från Sanne

HEMSIDEFOTONA ÄR ÄNTLIGEN TAGNA!!!

2009-11-19T06:55:00.000-08:00

Äntligen äntligen äntligen är hemsidesbyggandet av mig och Rebecka och överlastat på CJ i den digitala världen! Från och med nu slutar det analoga arbetet med sidan och det känn SÅ SKÖNT!

Filmskapandet går framåt. Vi har analyserat våra karaktärer och börjat skissa kring dessa. Vi gjorde så att vi delade upp så vi fick lika många figurer var att utforska. Nu sitter vi och försöker hitta sätt att visa figurernas karaktär i deras yttre utseenden.
Spännande spännande.

Ha det gött.

Studion målas

2009-11-17T03:39:00.000-08:00

Stilstudie på en ospikad hylla.

Början på måleriet

Målarstök!!!

Sanne målar

Mycket vägg finns det...

Första strykningen klar

Målat, städat och möblerat

Våra arbetsplatster

Paus i bloggandet men inte med filmskapandet

2009-11-05T07:42:00.000-08:00

Hej våra läsare om vi har några!

Vi har alltså påbörjat nästa projekt, vi har sökt pengar (inte fått några), vi har skrivit projektplan, tidsplan, synopsis och även ett manus. Just nu är vi på punkten bildmanus som vi har ritat ett första utkast av, men som vi ska jobba vidare på framöver.

Till skillnad från när vi gjorde FAT så har vi i denna produktion TÄNKT mycket mer.

VAD vill vi säga? HUR ska vi säga det?

VILKA är karaktärerna? HUR ska de se ut, klä sig, röra sig etc. etc.

I FAT kom allt liksom till i farten. Kul det också, väldigt spontant. Men detta sätt att jobba känns lite proffsigare. Jaja.

Temat för nästa film är i alla fall BOSTADSBRIST :D

Nu måste jag hoppa in i duschen efter en hård arbetsdag där jag städar hemma hos bättre bemedlade människor, så att jag blir i form för en kväll med CLAYSTATION i lokalen!

Ha det fint

Bygger små hus och har det svårt ekonomiskt

2009-10-12T02:59:00.000-07:00

Hej hej kära bloggläsare.

Det är inte alltid så lätt att vara independent-filmare i finanskrisens sverige. Speciellt inte när man inte har ett fast halvtidsjobb vid sidan av.

Det både jag och Rebecka drabbats av är att få jobba för lite. Vi får inga jobbtider. Detta är stressande eftersom vi har hyra och lokalhyra att skrapa ihop till...

Det som är bra är att vi får tid till claystation. Tror vi. Men det är inte heller säkert eftersom vi bägge är vikarier kan det plötsligt hända att någon blir inringd och våra planer på att ses går i stöpet.

Om någon vill stötta Claystation- ge oss fasta halvtidsjobb med samma tider varje vecka. Det hade sparat mycket svett och tårar! :)

/ Sanne

LOKAL

2009-10-01T02:43:00.000-07:00

Vi har skrivit kontrakt för lokal. Första hyran kommer inte dem tillgodo förrän i morgon så jag får väl hämta ut nycklarna då tänker jag!

Det är spännande!

Så helgen kommer gå åt till måleri, möbelhämtning och inflytt!

Nu ska jag dricka kaffe och städa min egen röriga lya!

Kram från Sanne

Lite mingelbilder

2009-09-27T10:39:00.001-07:00

Ölbiljetter till V.I.P

Röstkort

Vi fick äpplen på invigningen

Sanne och Rebecka

Vi var helt ensamma där hehe

Tilltugg.. vi smakade inte..

Premiärmingel!

2009-09-21T03:55:00.000-07:00

Sanne och Rebecka drack gratis champagne och åt goda äpplen!

Vi blev intervjuade av en Blekingska Nationstidning!

Vi önskade dock att vi hade fattat att vi borde hämtat ut våra VIP. kort innan minglet- Ingen förstod nämligen att vi var VIKTIGA! Antagligen såg vi ut som två K3studenter och folk såg helt förvånade ut när vi sa att vi hade en film med på festivalen och sa- " Va?!!! Äre sant??!!!"

Vi tänkte inte själva att det var en så stor grej att vi kom personligen som filmskapare. Men det verkade faktiskt vara det- på minglet såg vi inga andra VIP personer, många var bara vanliga wannabees. :D

Vi såg urpremiären av The Box av Richard Kelly. Den var MYCKET bra! Dock sjabblade ljudet de första 15 minutrarna så vi höll på att dö av pinsamhet!

Vi såg också en film som hette Zombiewestern! Den var splattrig och bra!

Snart ska Rebecka lägga upp lite bilder från premiären!

En liten försmak av hemsidan...

2009-09-21T01:08:00.000-07:00

Hej hej.

Jag och Rebecka har suttit och jobbat häcken av oss för att i alla fall kunna lägga upp någonting som påminner om hur hemsidan kommer se ut i framtiden... Modeller är nämligen ingenting man bygger i all hast.

C-J satt igår och fixade och trixade många timmar tills han blev helt less för att han inte hann med sin technosession som han hade tänkt. Men nu ligger i alla fall en liten teaser ute på:

claystation.se

Välkommen in!

Claystation på egen hand

2009-09-18T06:27:00.000-07:00

Vi har lämnat skolans trygga hamn för att klara oss själva.

Vi börjar med att arbeta deltid med andra jobb men har ett sikte på att bli självgående inom några år.

Nyheter:

Vi skriver kontrakt för en studiolokal nästa vecka- sedan är det bara att börja ösa ur oss film!!!!

Vi ska se till att få vår hemsida www.claystation.se online under lö-sö. Det kommer dock inte vara den färdiga hemsidan men en teaser i rätt "style" ...

Kortfilmen FAT har officiell premiär på FantastiskFilmFestival i Lund den 21/9 kl 18.30!
Filmen visas som förfilm till Kanji Nakajimas science-fiction film The Clone Returns Home i Lunds Stadshall- Konsertsalen.

Filmen FAT är en leranimation i stop-motion-teknik som handlar om mannen Arm som blir större och större trots att han försöker lägga om sin diet. Kan det ha någonting att göra med de små figurerna som bygger ett konstverk inuti hans kropp?

FAT kommer även att visas på Eksjö Animationsfestival den 24 september samt på Norrköpings filmfestival Flimmer den 4 och 6 oktober, och på Norrköpings kulturnatt den 29 sept.

Det var allt för denna gången! Vi uppdaterar snarast om vårt äventyr under den stora invigningen av FFF...

Utställning och Uppsats

2009-06-05T01:23:00.001-07:00

Vi har haft slutseminarium och har vissa kompletteringar på vår uppsats.
Detta tänkte vi sitta med idag så att vi hinner bli färdiga och godkända innan lärarna tar sommarlov. Det är inte jättemycket, en lite mer samlad konklusion och återkoppling till frågeställning nr 1 i slutet och sen lite nedstrykning av texten. Den är lite lång. Och den upprepar sig. Så vi får se om vi hittar var och hur den gör det så får vi se om vi hittar lämpliga ställen att korta ner litegrann. Men sen ska vi nog vara godkända.

Igår ställde vi ut filmen och en uppställning av studion i BlackBoxen. Det var roligt, det kom mycket folk, vi fick mycket exponering och pratade med intressanta och viktiga människor. Det enda som var lite dumt var att det var så varmt och syrebristigt att jag (sanne) höll på att svimma av trötthet fram mot slutet av minglet. Men vi fick oerhört mycket rolig och trevlig respons på filmen så det var ändå jättekul!

Nästa vecka ska vi försöka muta Lajos filmläraren att visa oss hur vi ska göra för att föra över filmen på de band som vissa festivaler kräver som format för att visa filmen. Han ska som motprestation få vår film, något han tjatat om länge länge :)
Vi ska också sitta och bränna många många skivor, så att vi kan ha till att skicka iväg och efter hand även sälja till kompisar och släkt och övriga intresserade.

Denna blogg kommer nog att upphöra nu, vi har ingen mer process att redovisa. Carl-Johan kommer dock att bygga en RIKTIG hemsida åt oss inom kort, så fort vi registrerat den nya adressen kommer en länk upp här på bloggen! Tack så mycket för denna tid! Vi har haft jätteroligt och det har varit kul att så många har följt vårt arbete och varit så intresserade av vad vi gör! Vi har redan börjat idégenerering till vårt nästa projekt, det kommer upp info om vad som händer på den nya hemsidan, kanske dock inte lika frekvent som här ;)

Hejdå allihopa från Sanne och Rebecka

Premiär!

2009-05-29T07:58:00.000-07:00

Igår var den stora premiären på Victoriateatern. Det var så himla roligt!

TACK alla ni som var där, TACK alla ni som hjälpte till för att få det att bli en sån fantastisk kväll!

Vi har fått massa massa massa skryt och är så glada och nöjda och ja- det var en oförglömlig afton!

För er som vill komma och se filmen och en liten tillhörande utställning finns chansen den 4 Juni på K3, Resoution Exit. Hm vet inte om den var HELT öppen för allmänheten, kanske det.

detta är någon slags tillfällig länk tills nåt bättre läggs upp:

http://www.mah.se/templates/MAHCalendarEvent____96845.aspx

Återigen bara: TACK TACK TACK för igår!

Premiär

2009-05-26T13:29:00.000-07:00

Filmen är klar, testad på victoriateatern och den funka jättebra!
På torsdag ska vi ha vår filmpremiär där! Nu sitter vi och planerar inför den, imorgon ska vi hämta nycklarna till teatern så vi själva kan komma och gå, de är verkligen jättesnälla som låter oss vara där.

Vi är nervösa över att visa filmen för en publik. Plötsligt ska folk se och säga vad de tycker. Vi kan ju inte ändra nåt utan får bara lära oss till nästa gång.

Ahhh.. de är spännande!

Sen nästa vecka är det slutseminarium och en "best of" utställning vi ska vara med på!

Uppsats klar!

2009-05-26T13:17:00.000-07:00

Efter flera veckors slit är nu vår uppsats färdig och inlämnad! Det känns så gött!
Leranimation- fascination för levande lera, heter vårt verk. Det är riktigt snygg och vi är nöjda. Blir väldigt spännande att höra vad vår eximinator har att säga på slutseminariumet.

Jag vill också passa på att skriva att Sanne skrivit de mesta i vår uppsats och hon är bäst! Helt underbart att göra ett sånt här arbete med henne! Har haft så otroligt roligt hela vårterminen! Ser verkligen fram emot att fortsätta göra leranimation med henne! Vi tillsammans ska lyckas!

Skrivarbetet

2009-05-16T05:34:00.000-07:00

Just nu sitter vi mest hela dagarna och försöker få rätsida på vårt skrivarbete.

Det är inte så lätt. Vi har dock fått dit de flesta rubrikerna och det mesta som ska stå där men fortfarande är det ganska huller om buller. Fortfarande är diskussionerna väldigt väldigt luddiga och inte speciellt bra.

I morgon söndag kommer ägnas åt att fortsätta och nästa vecka blir också väldigt skrivarbetesintensiv. Och på måndag ska vi till Victoria och testa dvdn. Spännande att se om bild och ljud blir ok.

Testet

2009-05-13T23:18:00.000-07:00

Vi var som sagt lite oroliga att filmens handling inte skulle vara så klar. Att man inte skulle förstå allt som hände eller varför.
Det var kul att ha publik! De förstod allt som hände. Dock fick vi radikalt olika tolkningar på varför och vad som egentligen hände. Vi fick höra saker och tolkningar om vår film och handlingen i vår film som vi inte ALLS hade tänkt på själva. Men som verkade väldigt logiska och bra när man såg filmen.
Egentligen fick vi inget negativt- vi fick lite frågor om vad som var "rätt"tolkning. Men där har vi själva inget bättre svar än de som såg filmen själva.

Eftersom vi inte fick så mycket klagomål, varken på ljudet, bilden eller handlingen så bestämde vi oss för att filmen var färdig. (igen)

Så igår efter att ha suttit halva dagen och skrivit och marknadsfört så försökte vi knåpa ihop en dvd med filmen resten av halvan. Vi vet ännu inte om våra nya försök att få rätt format verkligen fungerade men vi har gott hopp. Lajos kom och hjälpte oss. Det verkar vara så att vi var tvungna att exportera filmen i 16:9, sedan importera den i ett nytt, 4:3 projekt och exportera IGEN i 4:3 med letterbox för att få med de utstickande kanterna.
För att få en version som kan visas på en liten tv som annars klipper kanterna gjorde vi också en version där vi skalade ner bilden till 90% innan vi exporterade även den i 4:3 letterboxformatet.
Sedan satt vi resten av eftermiddagen och försökte hanka oss fram i ett för oss helt nytt program, dvd studio någonting. Där kunde man iaf göra menyer, knappar och sådant att ha till sin DVD.
Detta tog flera timmar, programmet var ganska svårgenomskådligt och tillslut fick vi hjälp av Lajos och det löste sig. Då var dock klockan SENT och några andra hade bokat datorn.
Så någon utbränning av skivan med tillhörande test om det blev som vi tänkt har inte hunnits med. Vi hoppas att det är ledigt nu på morgonen så ska vi bränna ut direkt.
Fast nu börjar det brinna i knutarna med skrivarbetet också... det känns stressigt!

Provpublik

2009-05-12T00:23:00.000-07:00

Idag innan vi sätter oss i redigeringen och slutförbränningen av alltihop så ska vi testa filmen på lite folk. Det vi skulle vilja veta är om historien går fram. Det är helt omöjligt för oss att se hur och om man förstår handlingen längre. Vi är lite rädda att man inte lyssnar så noga/inte hör så bra vad som sägs i filmen och därmed missar många ledtrådar till vad som egentligen händer.

Samtidigt som vi vill att handlingen ska gå fram vill vi ju ändå inte vara övertydliga. Vi har redan stoppat in en hel sång där de förklarar vad de gör inuti magen men vi är lite nervösa i alla fall.

Vi tänkte även använda de synpunkter vi får nu på våra test som underlag till vår undersökning. Det känns lite läskigt också att få höra vad de tycker om vår film, det är ju inte som att vi har chans att ändra så väldigt mycket i den. Dessutom kommer de inte att kunna få höra det sista ljudet vi har gjort utan ljudet vi inte är fullt så nöjda med.

Det viktigaste med att ha en testpublik är iaf att se om historian fungerar. Förstår man?

Det enda vi har som verktyg för att underlätta förståelsen är nog att lägga in text i filmen. Vi sparar detta som en slags katastroflösning om vår testpublik alla sitter som frågetecken efter visningen. Vi får se helt enkelt.

Vi har iaf frågat två killar på interaktionsdesign att komma och titta. Vi tänkte oss att vi visar för två i taget och spelar in deras kommentarer efteråt.

Uhhh--- första gången vi visar filmen för någon.... iiihhh vi är nervösa!

Format

2009-05-12T00:15:00.001-07:00

Det här med format på film är inte heller så enkelt.

Vi har spelat in filmen i 16:9 alltså widescreenformat- vanligt filmformat, sånt där med svart uppe och nere på skärmen.

Vi har ställt in 16:9 på både kameran och i istopmotion. Sedan i redigeringen har det varit ett helvete att få in samma format i programmet. Av någon skum anledning kunde inte finalcut känna av vårt format utan matade in det i 4:3.

Så vi var tvungna att gå in i varje klipp och ändra under fliken distortion till att stå 0 där det stått 33. Så långt gick det ju bra.

Nästa pill och trix är med att få ut filmen i samma format vi har jobbat i. Vi brände först ut den en gång när alla inställningar stod på 16:9. Resultatet blev en dvd där man inte ser hela bilden, den justeras efter över och underkant och sidorna skärs bort.

Vi fick då tipset att INTE exportera i 16:9 utan i 4:3 och kryssa i rutan som hette letterbox. Då blev filmen ihoptryckt till en fyrkant och fick svarta kanter på höger och vänster sida. När vi brände ut detta och tittade på en tv så såg den först ut som den gjorde på dataskärmen. MEN när vi tryckte på widescreenknappen på tvn så blev det rätt!

Vi testade då denna dvd både i min dator, i en pc i lutet som var kopplad till en projektor och på Rebeckas tv. Det blev endast rätt i datorn i lutet, där det gick att ställa in widescreen i filmvisningsprogrammet. På min dator och på tvn utan widescreenfunktion blev det pannkaka.

Det vi funderar på nu är hur vi ska bränna ut det så att det blir rätt även på dessa apparater. Kanske måste vi förminska hela bilden så att det svarta över och under kommer automatiskt. Vi ska prata med filmläraren i eftermiddag och förhoppningsvis få lite rätsida på det. Vi funderar även på om det är möjligt att texta filmen, men i sådana fall texta i det svarta under bilden, vi vill inte ha text inuti bilden!

Slutljud

2009-05-12T00:01:00.001-07:00

Förra veckan var tung. Speciellt slutet av förra veckan.

Först var vi tvungna att få ut ljudet till ett enda samlat spår, musik och repliker och allt. Detta fixade vi och provade att lägga ihop med vår film uppe i filmredigeringen.

Det vi märkte då var att vi hade mastrat vårt ljud alldeles för lågt. Ljudspåret gick knappt att höra, om man jämförde med Kurts introsång som vi också lade in direkt i redigeringen så var ljudet ALLDELES för lågt.

Vi fick då tips av ljudlärare och CJ hur vi skulle mastra upp ljudet med ett speciellt masterspår som vi lade in som ett extra spår i proTools. När vi höjde det var det vissa ljud som stack iväg och gick över nollan, alltså var alltför högt och kunde skada både utrustning och öron. Vi lade då kompressorer på de allra starkaste ljuden och det blev bättre. När vi bouncade ihop spåren till ett nytt spår att ta upp så gjorde vi ett extra steg- lade in hela det nya spåret vi fått i proTools igen och komprimerade hela rubbet lite lite grann. Och så lade vi på ett EQ där vi plockade bort frekvenser under 40Hz samt över 15-17kHz. Detta för att slippa oönskat brum och övvertoner som man ändå inte kan höra.

Det nya ljudspåret lade vi in i redigeringen och vi lyckades bränna ut vår första DVD!

I slutet av förra veckan var vi riktigt trötta och less less less på ljudet. Vi ville bara bli färdiga. Men under helgen ändrade vi oss och beslöt oss att gå in i ljudet en gång till. Det var vissa saker vi inte var helt nöjda med helt enkelt. Det gällde lite småfix- några panoreringar- alltså att ett ljud borde höras mer från vänster än höger högtalare tillexempel. Det var några nivåer- alltså ljudstyrkor som behövde regleras. Det var lite trix med munsynket som verkade ha levt sitt eget liv lite grann på några ställen. Och det viktigaste- det behövdes MER folk/arbetsljud i magen. Det fick inte kännas så TOMT, det var ju inte den känslan vi ville åt!

Vi satt nere i proTools och fixade alla dessa saker igår, vi letade efter möjliga ljud att använda i ljudbiblioteket och på freesound.org. Vi spelade in fler visslingar och mumlanden av sången och slutligen lade vi också in ett barljud som vi använde som ljudmatta under magscenerna. Detta ljud lät mest som "mycket folk". Och det var ju det vi ville åt!

I fredags var vi ganska retliga, med huvudvärk, lite irriterade på varandra och lite besvikna på filmen.

I går blev vi så nöjda! Det kändes så VÄRT att ha lagt tre, fyra extra timmar på ljudet och slippa irritera sig över småsaker som ändå var så pass lätta att fixa!

Vi är faktiskt ganska nöjda med ljudet nu!

Pressbild

2009-05-11T12:59:00.000-07:00

Rebecka och Sanne i studion

Ljud

2009-05-11T02:29:00.000-07:00

Vi har jobbat ganska mycket och länge med ljudet och inte uppdaterat bloggen som vi borde ha gjort. Orsaken är nog enkel- man blir less på att sitta framför en dator hela dagen och orkar inte sätta sig IGEN för att skriva ner vad man gjort. Vi har samtidigt haft vår första inlämning och opponering på texten vi har skrivit, så det har varit fullt upp.
Ljudet har blivit så att vi delat upp ganska mycket av praktiska skäl. Jag Sanne har suttit med musik och sång medan Rebecka har gjort repliker och atmosfärljud. Vi har båda två hjälpts åt att spela in i studio och kommenterat varandras ljud.

Vi hade nog inte förstått hur mycket jobb det faktiskt var med ljudet. Det har tagit LÅNG tid och vi har kämpat hårt med dels att få det att synka med munnarna, dels att få det att bli rätt stämning och känsla. Några ljud har vi haft större problem med än andra, såsom arbetsljudet inuti magen. Vi vill skapa en känsla av att det är stort, att folket är litet men många. Vi vill också att det ska låta som inuti en mage, ett dovt gurglande och kluckande.
Vårt försök att få det att låta stort har vi dock märkt har slagit lite fel. Vi gjorde ett litet visslande av arbetssången som vi lagt ett reverb på för att få känslan av att rummet är stort.
Känslan vi fick var då väldigt ENSAM. Det lät som en ensam och sorglig liten figur i en jättegrotta. Vi lade då till mumlande i bakgrunden för att få det att låta som om det är många många figurer. Vi måste alltså in i ljudet igen och försöka få det att bli lite mer sorligt i magen.

Andra ljud vi haft problem med att hitta/skapa har tillexempel varit en katt som springer, det mesta magljudet och en mage som sprättas upp.
I eftermiddag ska vi en runda in i studion igen för att fixa till lite synk, lite nivåer, lite annat.

Sen sist

2009-05-11T02:26:00.000-07:00

Vi sitter i skolan och skickar ut inbjudningar. Andra rundan.
Det är många som inte förstår att OSA betyder svar både OM ni kommer eller om ni INTE kommer. Jaja. Nu har vi sänt ut många fler inbjudningar och även pressmeddelanden.
Spännande spännande. Det känns ganska pirrigt att tänka på!
På onsdag ska vi och Vanja sticka till Victoriateatern och testa de utskrivna filmerna, ljudnivåer och bildformat och sånt. Samt planera lite hur vi ska möblera och dekorera inför premiären.
Uuuuuhhh... länge sedan man fick sånt pirr i magen av att tänka på nånting alltså!

Kommer snart uppdatering om vad som hänt på filmfronten också.

Regi

2009-04-22T08:15:00.000-07:00

Idag har vi spelat in David som ny röst till Arm. Vi har lärt oss en del om hur vi ska jobba med skådespelare som kommer och hjälper oss. Tillexempel är det bra att låta skådisarna få en slags helhet först, förstå vad berättelsen handlar om.
Vi lät därför David titta på vår animatic. För där har vi ju redan inspelade repliker. Att bara titta på våra nya klipp hade inte varit lika bra eftersom ljudet saknades. Efter animaticdelen pratade vi lite om vad Arm var för en snubbe. Hur vi ville att han skulle uppfattas och så. Att man kände med honom i början, för att övergå till att tycka att han var motbjudande och slutligen tycka synd om honom.
Först hade vi tänkt att skådespelarna bara skulle få höra våra tidigare inspelade repliker och härma efter våra röster för att få replikerna i rätt tempo. Detta visade sig dock inte vara så populärt. Istället har vi visat våra färdiganimerade klipp och de har försökt att synka med figurernas läppar.

Det vi märkte med Emils repliker var dels att han inte alltid använde samma röst när han pratade, dels hade fel tonfall. Vi spelade hela tiden in en och en scen- aldrig flera scener i rad vilket innebar att många av replikerna kändes ganska avhuggna och lösryckta ur sitt sammanhang. Detta ändrade vi på nu och spelade in scener som hängde ihop i långa sjok istället. Det var fler repliker att lära sig för David, men i gengäld fick man mycket bättre känsla för sammanhanget. Vi var dessutom mycket mer noggranna med att inte bara få bra läppsynk utan även rätt tonfall och känsla i replikerna. David som är skådis och regissör själv var ett mycket behagligt verktyg att jobba med för att få fram vad som krävdes.
Rebecka har faktiskt talang för att jobba med regi: hon är hård, duktig och ger sig inte förrän hon har fått vad hon vill ha!

Det vi får göra nästa gång är nog att ändå ha gjort animatic innan vi spelar in skådespelare- det var bra för att få en helhet av filmen. Men att sedan använda deras röster som grund för den slutgiltiga leranimationen.
I morgon ska vi spela in kurt och lite sång och på fredag ännu mera sång. Och sedan ska vi lägga ljuden vi får ihop. Vi måste även leta efter telefon och tvljud samt försöka att bygga en ljudmatta att ha som bakgrund inne i magen. Rebecka kliade i fingrarna efter att lägga Arms repliker på plats och jag förstår henne, det är mest han som saknas nu, de andra skådisarna ligger ju rätt. Så när vi gjort det så kommer man få en så mycket bättre känsla för hela filmen- vi längtar!

Lägga ljud och redigera

2009-04-21T07:17:00.000-07:00

Igår drabbades jag Sanne av en blixtförkylning som slog till med full kraft.
Idag går jag runt liksom i en liten låda. Lock för öronen, rinnande näsa och ögon och dunkande huvudvärk.
Så jag har gått hem. För att känna att jag inte totalt överger Rebecka kan jag ju uppdatera bloggen från sängen tänkte jag.

Idag har vi (eller egentligen mest Rebecka- jag klarar ingenting alls verkar det som) återigen suttit en stund i Final Cut och fixat till de sista delarna. Vi har lagt in borttoningar av bilden och bestämt alla svarta mellanrum. Vi har också fixat till arbetssången så att den är finklippt och passar till sången. Efter detta la vi över allt, inklusive alla renderingar på den externa hårddisken. Så vi inte blir helt galna om nåt skulle hända med skolans dator...

Så nu har vi rätt bilder, i rätt tid, på rätt plats. Och ljudet börjar falla på plats det också. Vi saknar fortfarande Arm som står för en stor del av replikerna och ljuden. Men David har lovat att komma och spela in med oss i morgon. Det känns bra. På torsdag och fredag ska vi spela in lite sång till arbetssången. Sedan är det att lägga in detta och några fler ljudeffekter vi måste spela in. På måndag och kanske tisdag också måste vi nog sitta ochc läsa allas uppsatser så att vi har någonting att säga på mellanseminariet. Och kanske förbereda oss vad vi ska säga om vår egen. Om vårt upplägg och så.
Nu ska jag sova lite.

Inlämning

2009-04-20T10:10:00.000-07:00

Första inlämning av arbetet idag. Egentligen bara metoddel och redovisning av resultat från blogg och intervjuer. Själva analyserandet och diskuterandet kommer i framtiden.

Nästa onsdag har vi mellanseminarie där vi ska opponera på en annan students uppsats (eller- början på uppsats) och få kritik på vår. Det blir bra och nyttigt att få någon annans syn på något som vi själva är så fullständigt uppslukade av. Kanske det är jättesvårt att förstå vad vi skriver och tänker- kanske vi skriver helt flummigt och fel- då är det bra att få veta det redan nu så vi hinner göra någonting åt det tills slutinlämningen.

De första svaren har börjat droppa in om att komma på vår premiär förresten. Dock tror vi att vi skrivit att man måste OSA lite för otydligt... Vi får skicka ut påminnelser till alla innan tiden går ut för det andra utskicket av inbjudningar.

Protools

2009-04-19T11:11:00.000-07:00

Sitter i protools (länge sen, försöker komma ihåg hur man gör) och klipper ljudfiler, allt från repliker till saker som går sönder och ska låta som att en enorm tavla brakar samman. Har lagt in filmen i protools också så jag kan klippa direkt till den och synka allting, det är roligt att se filmen med ljudet! Helt ovant!
Nu när vi lagt på massa repliker men de riktiga skådespelarna är det helt annorlunda, våra små ludd har blivit andra personer nästan, känns konstigt och roligt att höra hur de låter.
Allt är bra hittills utom Emil tyvärr, det låter asskumt, helt fel tonlägen och de hörs att han läser emellanåt, vilket är synd för han har en så jävla bra röst som passar med Arm! Nu måste vi antagligen hitta en ny som kan vara Arm eftersom Emil inte har någon tid att ge oss... verkligen synd. Men bara att göra det! Nu i veckan ska vi även försöka spela in hela sången också, de kommer kännas bra sen när vi har den för jag är lite orolig över den.. känns som den ligger efter.
Två veckor med ljudinspelning och ljudpåläggning, sen en veckan sista redigerande sen ska den vara klar!! Aahhh va häftigt! Dock har vi inte gjort introgrejen än, den ska vi klämma in nånstans, hämta upp kamera och programmet igen.. suck att man inte bara har allting.

Måste bara säga att Veronica och Oskar var asbra i fredags! Tack för era röster =)

Ljudinspelning

2009-04-14T10:04:00.000-07:00

Parallellt med skrivarbetet har vi börjat spela in ljudet till filmen. Det var lättare sagt än gjort. Tog hem en Zoom (ljudinspelningsmojeng) och försökte ta upp en massa bra ljud. Har redan insett att det är svårt att få det tyst hemma, för svårt. Försökte stänga av alla apparater och gömma alla klockor som tickade ovanligt högt, men ändå blev det nåt skumt atmosfärljud som låg och störde hela tiden.
Vi har flera sidor med ljud som ska spelas in, att hitta dessa är inte heller jättelätt. Jag drog me fingararna över en duk för att få de att låta som att saker glider förbi, drog me nageln för att de ska låta som en kniv/såg. Tappade saker, gick förbi, satte mig i soffan, åt olika skumma saker, smaskade med munnen. Jahapp sen då? Hitta en liten nyckelring me en skateboard, fick lite rullande ljud. Kokade vatten = fick bubbelljud. Gjorde mig en liten deg med vatten och mjöl, blev inte några fantastiska ljud direkt. Bröt sönder ett sallandshuvud och fick ett schysst "gå-sönder" ljud, det blev helt okej faktiskt!
Nu åter står nästan... ja nästan alla ljuden är kvar att spela in känns det som.
Imorgon ska vi hänga på skolan, ska springa runt och leta bra saker att använda för att få bra ljud, frågan är vad dessa saker är för något? Någon som har en lista över detta?
Sen klockan 16.00 kommer Calle och vi ska få lite extra hjälp i studion, och sen förhoppningavis ska vi spela in Emil, vår första röst-skådespelare! Det kommer kännas bra att ha spelat in några repliker iallafall. Vi ska även spela in fler "gå-sönder" ljud och "ludd som mosas" ljud och "Arm äter och går" ljud.

Man kan fråga sig vad som är viktigast ljudmässigt? Är det viktigt att man hör någon som brer en smörgås? Eller räcker det med att man ser det?
Vi vet inte riktigt så vi ska testa oss fram.
Men att spela in någon som brer en smörgås låter iallafall inte som det, jag vet, jag har testat.

Intressanta punkter

2009-04-12T02:43:00.000-07:00

Vi har utkristalliserat vissa saker vi fått fram i intervjuerna som vi kommer försöka diskutera och trycka extra på i uppsatsen. Det vi vill uppnå med uppsatsen är ju att ta reda på vad det är som är så fascinerande hos lerfilm, varför folk dras (eller möjligtvis inte dras) till den. Vad i lerfilmen gör den intressant, speciell och lockande.

Vi sitter just nu med många olika mind-maps som hör till de olika intervjuerna. Vi har fått otroligt mycket spännande åsikter om alla möjliga delar av lerfilm så kanske måste vi begränsa ännu mer vad vi väljer att behandla mer ingående.

Några punkter vi tycker är intressanta:

- Leran som material.
- Miljöerna
- Karaktärerna (dockorna mer än personligheterna)

Punkter som lerfilm delar med annan film men som ändå är viktiga:

- Manus/story/budskap
- Process
- Ljud
- Komik

Vi får se helt enkelt hur mycket vi hinner gå in på alla punkter, de översta tre är ju de som särskiljer leran mest från annan typ av film/animation. Så vi får nog börja med dem.
Kanske kan det bli så att vi använder oss av de kommentarer vi fått som jämför lerfilm med andra typer av film inom varje kategori. Alltså vi jämför karaktärer i lerfilm med karaktärer i 3D-animerad film och tecknad film. Vad lerfilm INTE är säger ju också en del om VAD det är. Ibland kan det vara svårt att sätta fingret på exakt vad det är som är så bra och fascinerande med lerfilm, det kan då vara lättare att jämföra med sådant som inte är så bra. Som inte har "det där" som man kanske tycker sig hitta i lerfilmerna.

Spännande spännande, i morgon annandag påsk drar skrivarbetet igång på riktigt. Vi har äntligen fått veta vår examinator nu och om två veckor ska vi lämna in en första draft av vårt arbete och bli opponerade på. Av Vanja! Där hade vi tur- hon är duktig!
Vi ska opponera på Ida som producerar en musikfestival i Skellefteå. Det blir spännande.

Intervjudiskussioner

2009-04-10T00:56:00.001-07:00

Under skärtorsdagen tog vi ingalunda ledigt utan satt och läste igenom alla intervjuer vi har gjort och gjorde understrykningar där vi tyckte att de sa vettiga saker.
Sedan gjorde vi mindmaps där vi delade upp vad de hade pratat om i olika små bubblor. Sedan har vi ställt upp olika kategorier som vi tyckte var mer eller mindre intressanta att skriva om.
Tillexempel måste vi fundera över hur mycket vi ska ta upp om sådant som verkar vara gemensamt med all film, alltså inte specifikt för lerfilm.
Eftersom vi har hållt intervjuerna väldigt öppna så har vi väldigt breda svar. Vi måste nog rensa en del ut vilka delar vi tycker är mer intressanta än andra.
Vi funderar tillexempel hur vi ska ställa oss till jämförelser till andra slags filmer än lerfilmer. Tillexempel dataanimation, tecknat och dockfilm. Det säger ju ändå en del om lerfilm när man jämför vad den har som inte finns i dataanimation. Vi får se hur vi göra.

Vi tog faktiskt en tidig eftermiddag i alla fall- slutade halv fyra och satt i Folkets Park och tog den andra vårölen. Nåt ska man ju ha- det är ju ändå påsk!

Datakrångel och stress

2009-04-08T07:14:00.000-07:00

Hela veckan kan beskrivas som denna rubrik.
Datakrångel på alla sätt som går....
Ett av de största problemen är att programmet FinalCut droppar frames och stannar upp så vi har fortfarande inte kunnat kolla på hela filmen i sträck i programmet. Ibland fungerar det helt fint, andra gånger stannar det hela tiden.
Vi och Lajos har letat letat letat felet. Han har rensat datorn, vi har gjort plats i arbetsminnet genom att stänga av andra program, vi har gjort renderingar i rätta format. Vi har slutligen lagt över hela arbetet från den externa hårddisken för att jobba internt istället.
Fast nu hackar det ändå.
Rebecka stängde av datorn och satte på den igen. Vi provade då att även dra ur den externa hårddisken för den skulle ju ändå inte vara inblandad mer. Då sa programmet ifrån att det saknades filer. En ledtråd. Så det vi gör nu är att föra över renderade filer från hårddisken till datorn. Av någon anledning ligger de fel. Så vi hoppas att det är detta som orsakat hackandet- att datorn måste in på den externa hårddisken varje gång den letar efter renderade frames. Och detta går alltför segt och hackar. En minut kvar till överföringen är färdig...

detta är live-blogging på hög nivå alltså.

...

5 sek kvar...

...

DET HACKADE INTE!!!!
VI KOM PÅ DET! HELT SJÄLVA!!!!!!

Transkribering och marknadsföring

2009-04-04T01:20:00.000-07:00

Intervju-och-skrivarbetet sker parallellt med redigeringen- dvs vi sitter bredvid varandra vid varsin dator och pysslar med vårt.
Igår lyckades jag transkribera färdigt Dennis intervju och Eriks. Det tar fruktansvärt lång tid alltså! Och det blev ju inte bättre av att det satt massa killar i filmklippsrummet och snackade, snackade, snackade och lyssnade på sin musikvideo om och om igen. Men det känns lite bråttom med dessa transkriberingar så att skrivarbetet kan komma igång på allvar. Det är ju de som är vårt material att bygga mycket av våra diskussioner i arbetet på.

På tisdag måste vi ta en marknadsföringsdag tillsammans med Vanja och göra iordning våra första utskick till premiären! Hjälp! 28 Maj är så snart! Kommer vi att hinna?

Redigering på frame-nivå

2009-04-04T01:08:00.000-07:00

Igår började vi vårt stora jobb med redigeringen. Det allra första vi var tvungna att göra var att kolla varje klipp, frame för frame i istopmotion och se hur animeringen fungerade. Speciellt på de första scenerna vi hade tagit, med Arm så var animeringen väldigt skakig och detta försökte vi reducera så gott vi kunde genom att ta bort några frames här och där där figurens rörelser inte följde ett förlopp över många frames utan hackade lite fram och tillbaka.
Det var såklart ganska svårt att i efterhand sitta och försöka få till något jättebra av dålig animering. Men vi kan inte filma om allt med Arm, det har vi ingen tid till. Vi måste försöka släppa perfektionsviljan vi har och se vad vi har och hur mycket vi har utvecklats istället.
Nästa film kommer vi ju börja där vi slutade nu- och förhoppningsvis lära oss lika mycket- den filmen kommer bli så fruktansvärt mycket bättre alltså!

När animeringen var tillputsad i redigeringen har vi sparat alla filer med nya namn att använda i klippningen. Det är lätt att man blandar ihop färdiga med ofärdiga och med gamla versioner annars. Vi hade ett system för namngivning av alla klipp som har visat sig inte vara speciellt funktionellt- eller- hade vi aldrig gjort några ändringar så hade det nog fungerat bra. Men när vi började flytta runt scener, lägga in extrascener och extra närbilder och vinklar- då blev det en enda röra. Vi får försöka komma på nåt smart system för detta i framtiden, det har tagit ganska mycket tid och energi att bara få någon ordning på det i våra egna huvuden.

Längre har vi inte kommit i redigeringen än så länge, det tar tid att lägga in, allt måste renderas och kopieras och det mesta består av väntande, väntande, väntande. Förmodligen blir måndagen likadan, vi har ungefär hälften av materialet kvar att lägga in.

Datatrubbel

2009-04-02T09:16:00.000-07:00

Dagen när vi började redigeringen har varit en solig och vacker dag, varmt och inte så blåsigt. En dag när man inte vill sitta inne och pyssla med krånglande teknik alltså.

Hela dagen har gått åt till att försöka föra över vårt material från vår externa hårddisk till lämpligt format i final cut. Samt att göra säkerhetskopior på dvd-skivor om det skulle råka krascha.
Problemen har duggat tätt.

För det första gick det dåligt att föra över mov-klippen utan att ha istopmotion på den andra datorn att exportera från. De exporterade filerna från istopmotion var i lägre upplösning och vi jobbade länge med att försöka göra om dem till rätt- DVPAL och inte nåt annat. Detta lyckades vi inte med. Så istället tog vi mov-klippen och försökte öppna dessa. Vi var då tvungna att installera istopmotion på skolans dator också. Lajos hjälpte oss med detta och vi kunde äntligen öppna mov-scenerna i final cut. Då kom nästa bakslag- formatet och färgerna var fel!
Formatet vet vi verkigen inte varför- vi har jobbat i rätt format och exporten är även den inställd på rätt format.
Vi har löst det genom att vi kommer att få sitta och ändra varje klipp vi importerar till final cut. Färgerna var också fel. Det verkar som att istopmotion i min dator har en inställning för att visa färger men att den bara gäller exklusivt för det programmet. När vi exporterar ut filmen till något annat program ändras färgerna och blir mycket mer mättade och skrikiga. Detta visade sig dock vara väldigt enkelt att fixa till i redigeringen genom att dra ner mättnaden.

Det sista som krånglade var att skriva ut cd-skivor med säkerhetskopior. Det tog låååång tid att bränna och sen när vi försökte öppna filerna vi just hade lagt dit så funkade det inte. Men efter ett tags trixande märkte vi att vi var tvungna att kopiera över filerna till datorn först, vi kunde inte köra istopmotion från cd.

Under allt meck med omistallering av istopmotion på den nya datorn har även den gamla versionen på min egen dator slutat fungera. Inte så kul. Detta ska vi försöka fixa ikväll, C-J och jag.

Arm och Trudy återuppstår

2009-04-01T12:07:00.000-07:00

De sista dagarna har vi faktiskt inte gjort magmiljön mer.
Den är färdig! (tror vi!)

I lördags och söndags filmade vi de sista scenerna inne i magen och när vi hade alla så tittade vi på hela filmen så långt vi hade kommit. Det var lite läskigt! Det är liksom för sent att börja ändra alltför mycket. Men det vi märkte var att de första närbilderna på Arm stack ut. På ett negativt sätt. När vi nu under inspelningarna i magen varit extremt uppmärksamma på minsta ljusförändring eller skakning så hade vi INTE varit det under de första filmdagarna med Arm: kameran skakade, soffan skakade, bilden fladdrade, Arm var dåligt och skakigt animerad. Kort sagt. Det var inte bra och det drog ner hela filmen.
Två andra scener i början av filmen med Trudy i närbild var nästan lika illa om inte värre. Det skakade och blinkade alldeles hysteriskt kombinerat med riktigt dålig och skakig animering.
Eftersom vi hade tre extradagar att lägga på filmning så bestämde vi oss för att filma om dessa scener. Detta innebar att vi var tvungna att bygga upp Arm och Trudy igen (Arms kropp hade använts för att bygga stora-Arms kropp) Dessutom var vi tvungna att rigga upp Arms vardagsrum och återskapa hela vår ljusrigg. Detta tog en dag. Men sedan var vi färdiga för att filma och det har vi gjort.

Det var värt allt arbete! Scenerna nu känns så lugna om man jämför. Det blev en annan vila i bilderna än vad det var förut. Det syns verkligen att vi har lärt oss massor sedan förra gången. Dock hade vi ju samma dåliga skelettkonstruktion och således också samma problem med gubbarna att de var väldigt "degiga" pga för svagt skelett. Vi var dock mycket mer noggranna nu så detta tog lite längre tid att animera kanske, men det blev mycket bättre och drar inte längre ner filmen.

I morgon ska vi börja redigera. Vi har fått lov av Lajos att använda en av datorerna uppe på filmstället som har Final Cut. Så vi måste nu fräscha upp våra kunskaper (eller Rebeckas kunskaper) i detta!

Intervjuer

2009-04-01T11:46:00.000-07:00

Idag har vi varit ute på intervjurunda igen. Vi har intervjuat två personer. En hobby-leranimatör och en kvinna i 45års åldern.

Animatören är i 25årsåldern och håller själv på med att göra leranimationsfilm, främst med syftet att illustrera och berätta olika episoder ur bibelhistorian för och med ungdomar i en grupp i hans kyrka.
Det var väldigt spännande att träffa någon som gjorde exakt vad vi gjorde! Vi hade ju ganska många saker gemensamt. Problem vi stött på, lösningar till dessa osv. Vi hade lite olika sätt att jobba med miljöer och ljud och det var intressant att höra om hur han arbetar. Han byggde för det mesta inte upp miljöer åt sina skådespelare utan filmade mot en greenscreen och lade istället på miljöerna efteråt.
Vi fick titta på en snutt film han hade gjort också, det var skoj! Han var väldigt duktig på att skulptera och hitta på roliga karaktärer i leran. Han kändes väldigt hemma i materialet liksom och berättade också att han hållt på med att skulptera och leka med lera ända sedan han var liten.

Vår andra intervju var med en "vanlig" radhusmorsa med erfarenhet av lerfilm som publik hemma i soffan. Hon sa också spännande och nya saker som att det var viktigt att tänka på tempot i filmerna. Kanske att tempot var en av de saker som gjorde att Wallace and Gromit passade så bra för hela familjen. En lagomt långsamt/snabbt berättad historia var ganska ovanlig nu för tiden, det var antingen för långsamt och trist för de lite äldre eller alltför snabbt och actionfyllt för de små.
Hon tyckte även att mycket animation nu för tiden var väldigt "slarvig" och ointressant. Samma historia som berättades om och om igen. Att kvalitén på det som visades hade försämrats. Däremot tyckte hon inte detta om de lerfilmer hon hade sett. Kanske berodde detta på att man inte gör en lerfilm "lite halvhjärtat". Det tar alltför lång tid! Man satsar allt på sin film- eller inte alls. Hon trodde också att lerfilm kunde ha en bra framtid för människor tröttnade på massproducerat och kommer vilja efterfråga kvalité inom film.

Tillbaks på jobbet

2009-03-28T09:18:00.000-07:00

Vi har lagt om vårt schema den här veckan och haft "helg" torsdag-fredag och jobbar istället lördag söndag. Idag har vi alltså filmat den andra sorteringsscenen och filmat om när K-J sjunger Jesusdelen i sången. :)
Vi har nu nästan hela filmen klar för oss- visserligen obearbetad men vi börjar ändå få ett slags hum om hur den kommer att te sig. Vi tittade på den i rad idag, det saknas bara tre scener nu. Med dessa kommer nog handlingen knytas ihop perfekt, hoppas vi!
Det vi känner oss lite mer besvikna över är de första scenerna med Arm. Det märks så väl att vi inte hade gjort så mycket animering innan och Arm är darrig och hackig, kameran skakar och soffan flyttar sig. Vi verkar ha kommit åt bordet medan vi filmar men har inte fixat till det perfekt efter oss. Inte bra.
Så efter att ha sett helheten hade vi inget annat val än att besluta oss för att filma om två eller tre närbilder på Arm och Trudy. Det drar ner för mycket helt enkelt. Speciellt i början är det ju trist om det inte är bra. En bit in i filmen ser Arm-scenerna så himla mycket bättre ut, i klass med magscenerna. Vi måste ju försöka få en så jämnt bra film som möjligt, så vi tror att vi ändå gör ett bra val nu som filmar om dessa små delar. Det är inga långa scener heller, så vi hoppas att kunna göra båda två (eller alla tre) på en dag.

Leran skiljer sig

2009-03-23T10:55:00.000-07:00

Sist av allt idag fixade vi till kören som är morgondagens skådisar. De har innan spelat i en av slutscenerna och var därför helt snea i kropparna-kameran lutar ju nämligen i alla slutscener så skådisarna är snea för att se raka ut i bild. :D

Vi märkte när vi satt och fixade till kören att det faktiskt är en del skillnad på de två typer av modellera som vi använder oss av. Den som är från biltema är mycket kladdigare, mer färgstark, inte lika hård när den är kall och mer lättarbetad till en början. Den är ganska lätt att forma om utan att sjunka tillbaka. Den är dessutom billigare.

Plastelinan är hårdare till att börja med, men när den väl är uppvärmd är den både smidigare och mindre kladdig än den från biltema. Den går att jämna till så att fingeravtryck smetas ut och den går inte av så lätt om den inte blir för kall. Den är dyrare, men kommer i större paket om bara en färg, dock inte så pigmenterad som den andra leran.

Vilken som är bäst återstår att se. Vi kanske börjar överväga att den lite dyrare leran ändå är bättre, den går iaf att få jämnare än den från biltema, vilket är ganska viktigt, speciellt i närbilder. Men ibland kan kraftig färg vara viktigare och då föredrar man automatiskt den billigare leran. Kanske är det så att de olika lerorna kompletterar varandra?

Sång

2009-03-23T10:37:00.000-07:00

Vi har idag och igår söndag jobbat med Arbetssången igen.
Den har råkat bli en helt ny sång- det gick till så att vi lyssnade igenom det vi hade spelat in med Kurre i studion och insåg att det inte kändes helt bra. Det var bra delar var och en för sig men det var svårt att få någon slags helhetskänsla.
Vi frågade Matte om han hade lust att hjälpa oss att knåpa ihop ett nytt förslag. Det har gått sakta framåt. Vi är inte lätta att tillfredsställa alltså! Vi har nog haft mer vilja och tanke bakom hur vi vill att låten ska bli än vad vi trodde! Matte har skickat massa massa versioner där vi kommit med fler och fler önskemål, förslag på ändringar och så vidare. Man kan säga att vi har slagit sönder hans låt totalt och sedan tvingat in den i den formen vi var ute efter.

Sent i gårkväll kom dock förslaget som går under arbetsnamnet killinggängetslårtillbaka2 (Matte har döpt den) och det började kännas som den låten vi letat efter!
Vi vill ju ha dels en slags melodi man bara kan tralla på, helt utan komp om man vill det- gärna som går att sjunga om och om igen. Sedan ville vi ha samma musik fast i gospel-tappning. Inte helt lätt att hitta kärnan i hur gospel låter heller om man inte är van! Det blir lätt lite mycket kyrka och lite lite sväng. Sedan gäller det att få de olika delarna att kännas som delar av en helhet. Inte det lättaste alltså!

Idag har vi suttit och filat på texten till låten och även spelat in oss själva på video som vi ska använda vid munsynk. Vi har även spelat in handklapp så att vi kan synka även detta.

I framtiden tror jag vi måste lägga mer fokus på ljudet och musiken tidigare i processen. Kanske redan under manusstadiet. Det hade varit så himla mycket mindre stressande att ha replikerna och musiken färdig redan innan man animerar! Det hade verkligen underlättat! Det är även så många animatörer inom stop-motion och tecknad film arbetar. Har man ljudet får man mycket gratis. Munsynket underlättas, stämningar och tonlägen presenteras. Detta underlättar med största sannolikhet animatörernas tolkning av hur karaktärerna utformas.

Soft-Light

2009-03-20T01:07:00.001-07:00

En sak vi har upptäckt mer och mer allteftersom vi har jobbat är att ljuset inte är så lätt. Vi kan sätta ett ljus till en scen som fungerar alldeles utmärkt. När vi sedan använder samma scen fast med en annan handling som utspelar sig nästa dag så fungerar inte ljuset längre!

Vår ljusrigg bakifrån. Några lampor riktar på den röda
bakväggen bakifrån. Några andra riktar på de vita
plattorna i framkant, som riktar snett ner mot scenen.
De som hänger direkt över scenen har spridningsfilter och rött filter
och vi riktar dem oftast utanför bild.

En grej vi har börjat jobba mer och med mer är reflektorer. Nu har vi faktiskt nästan inget alls ljus riktat på själva skådespelarna längre. Vi riktar ljuset från ett rå längst bak och på ett främre rå sitter stora vita kapaskivor och kartonger som riktar ner ljuset mot "scenen". Vi har tre lampor med röda filter också som vi använder för att liva upp golvet framför allt, men även ge lite glöd åt våra skådisar. I vissa scener har detta gått till överdrift- det har varit svårt att se att våra ludd egentligen är vita- de har sett väldigt röda ut. En scen blev så till den grad röd att vi valde att filma om.

Extrem close-up på Reidar. Många reflektorer!

I de extrema närbilderna är det viktigast av allt med reflektorer. Kameran kommer så nära och bakgrunden är ju fortfarande lika ljus men själva skådespelaren blir mörkare och mörkare ju närmre den kommer kameran. Då måste vi kompensera med massa små vinklade papper för att lätta upp ljuset i ansiktet.
Fördelarna med reflektorer istället för direktriktade lampor är stor. Vi får inga kraftiga skuggor i ansiktena tillexempel. Vi får heller inga konstiga klaffel med ljus som kommer från olika håll i scener direkt efter varandra. Vi har satt spridningsfilter i alla lampor som lyser in på scenen, men detta är inte tillräckligt för att använda som spelljus.

Det är svårt att ha överblick över att ljuset blir "samma" i alla scenerna. Vi försöker att jämföra med en och samma scen hela tiden för att få likt ljus. Vi vet ännu inte helt om vi har lyckats med det. Det visar siv nog i redigeringen. Läskigt!

Intervju

2009-03-19T08:50:00.000-07:00

Igår höll vi intervju med en känd animatör i skåne.

Det var kul och det gick bra! Han var jättetrevlig och snäll och kunde nog ha pratat hela dagen! :)
Vi valde att inte gå alltför mycket in på leranimation utan ställde frågor mer allmänt om animation och det han hade erfarenhet av.
(han gillade förresten vår filmidé. Han riktigt lös upp när vi berättade om vår film- han verkade gilla lite galna storys! ) Storyn var det allra viktigaste enligt honom- ett bra manus var A och O. Budskap var sekundärt- han tyckte ofta att det snarare var något som lades på filmerna i efterhand av filmrecensenter. Vår undersökningsperson tyckte också att bilderna- både karaktärerna och dess bakgrunder -var väldigt viktiga och viktigt att de kom med tidigt i processen, redan under manusarbetet. Man skulle heller försöka att inte sprida ut arbete och ansvar för mycket, han tyckte det var viktigt att hålla ett fast och lokalt överordnat konstnärligt ansvar för filmen. Den fick inte flyta ut för mycket åt olika håll.
Han sa tusen andra intressanta och viktiga saker också, det får vi granska närmare efter genomförd transkribering.

Det var väldigt kul att vara ute i deras studio och få se hur det går till "på riktigt". Vi bjöd även dem att komma på vår premiär på Victoria, vilket de verkade positiva till! Nu har vi ännu större press på oss att filmen måste bli bra!

Tidiga dagar!

2009-03-19T08:48:00.000-07:00

Två dagar i rad har det hänt! Vi har klarat det vi hade satt upp att klara och vi har kunnat gå hem tidigare! Inte helt fel när vädret ser ut som det gör!

Vi har dock många många många tunga transkriberingstimmar hängande över oss...

Kontroll

2009-03-17T01:19:00.000-07:00

En av fördelarna och samtidigt en av de mest utmanande sidorna av leranimation och även annan typ av animation är att man måste kunna uttrycka vad karaktärerna tänker och känner. Levande skådespelare kan man instruera och få dem att spela olika scener med olika uttryck. Fördelen med levande människor som aktörer är stor- de har ofta talang på det de gör, de kan ha erfarenhet. De kan tillföra nyanser till karaktären som inte finns med i manuset- de kan göra en roll levande.

En lergubbe däremot har inget "eget" uttryck. Den är vad den är och vad vi skapar den till. Varken mer eller mindre. Vi som animatörer kan kontrollera minsta blinkning, minsta lilla ryckning i ögonvrån. Vi kan omforma deras ansikten och kroppar, göra miner och gester som i verkligheten vore omöjliga. (som i spelfilm ofta fixas till i efterhand genom dataanimation)

Svårigheten är just denna. Vi har full kontroll. Vi har ju då även fullt ansvar. Det är ingen att skylla på om skådespelaren inte uppfyller sitt syfte- att framföra karaktärens känslor och handling. Detta kräver av animatören en stor del regikunskap och fingertoppskänsla frame för frame vad karaktären måste uttrycka. Detta utvecklas säkert med tiden, men kan säkert främjas ytterligare genom karaktärsstudier och övningar av olika slag.

Det som är lite skojigt är att trots lergubbarnas livlöshet så är de inte helt livlösa, de är inte helt kontrollerbara. Själva leran som material är ganska motsträvig. Buktar man in den på ett ställe så buktar det ut någon annanstans. Trycker man in en panna så kanske börjar ögat vrida sig i sin håla. Vi har ofta låtit bli att försöka ändra tillbaka sådana spontana rörelser hos våra gubbar. Det har nämligen visat sig att mycket av komiken i deras uttryck kommer spontant och inte är så planerade som man kunde tro. Vi har en idé om vad som ska hända- ögonbrynet ska lyftas tillexempel- men uttrycket kan bli så mycket mer än det.
Det vi måste förändra till nästa film är dock en mycket större rörlighet hos våra gubbar. Vi kan inte vara så låsta till de små förändringar i ansiktet och kropparna som vi är nu. Kanske måste vi göra många många huvuden eller huvuden bestående av mycket fler lösa delar för att uppnå mycket mer spännande plastik och mimik. Eller göra ansikten med speciella punkter som är speciellt lämpade för att dra/trycka till för att skapa uttryck.
I sommar ska vi göra små miniworkshops för oss själva. Att skapa olika typer av gubbar med olika uttryck kommer säkert bli ett. Vi måste hitta bättre fungerande uppbyggnad helt enkelt.

Nu har vi inte tid för vidare spekulationer- vi måste börja filma för dagen!

Inspelning på hög nivå

2009-03-15T08:06:00.000-07:00

Närbild på Arbetsledaren Reidar.

Vår studio som den ser ut just nu, sanne animerar.

Ett riktigt hantverk.

Figurers sammansättning

2009-03-14T08:12:00.000-07:00

Efter att nu ha gjort största delen av filmandet kan vi konstatera att magbilderna och tarmludden ser "bättre" ut än Arm och Trudy. Varför?

Kanske är det för att vi blivit skickligare på hanteringen av leran, att animera, tekniken m.m.
Kanske är det för att ludden inte kan se "fel" ut då de är så fantasifulla.
Kanske är det för att vi blivit noggrannare och noggrannare under filmens gång, ställt högre krav på oss själva etc.

Den största orsaken tror jag dock är sammansättningen av figurerna. Eftersom vi inte gjort leranimation förut så kastade vi oss bara rakt ut i arbetet med att gestalta figurerna vi bara hade fantiserat och skissat fram. Vi tänkte inte speciellt mycket på rörlighet, mimik, gester osv. Vi byggde Arm och Trudy så att de såg någorlunda "naturalistiska" ut. Vi såg till att ögonen gick att röra, även ögonbrynen var lösa för ansiktsmimik. Munnarna bytte vi mellan olika frames och tryckte bara fast.

Problemen med Arm är att han inte egentligen har någon plastik i ansiktet. Han är helt stel. Med ögonen, munnen och ögonbrynen blir han ändå levande, men vi hade kanske vunnit på att hitta på ett annat sätt att bygga upp hans kropp och ansikte. Kanske haft fler lösa delar/olika huvuden för olika uttryck i ansiktet.
Vi hade ju inte heller skissat upp Arm speciellt tydligt, han var mer en föreställning om en speciell typ än en konkret uppskissad karaktär. Vi gjorde inte speciellt många olika skisser på hur Arm skulle se ut innan vi kastade oss in i uppbyggnaden av hans huvuden och kroppar. Vi saknade egentligen en slags fas där vi utforskade våra karaktärer, hur de skulle gestaltas. Detta blev det helt enkelt inte tid med.
Arms händer var också svåra att arbeta med. De var ju bara gjorda av lera och höll inte måttet alls. De gick sönder, trillade isär, trillade av armarna, sprack, spretade och klarade nästan ingenting! Händer är svårt! Vi måste hitta på bättre handlösning- kanske med skelett. Vi får göra lite test till nästa gång vi behöver en gubbe med riktiga händer.

Resterna av Arms händer efter scenen när han bär ut en bricka med ost...

Ludden däremot är så pass olika varandra att man nästan kan säga att de fungerar som olika slags prototyper av möjliga lergubbstyper. Alla har rörliga ögon och munnar, samt armar utan skelett. Detta fungerar för det mesta ganska bra. Vissa ögon, tillexempel de fyrkantiga, är svåra att röra. Även de utstående ögonen är svårrörliga. Ögon som sitter ihop två och två ser roligt och serie-aktigt ut men är svårarbetade. Det lättaste är faktiskt runda ögonglober som inte sitter alltför intryckta i figurernas huvud men inte så löst att de trillar av.

Käkar istället för läpp-munnar har en komik som man missar när man bara trycker fast en färdig mun. Däremot är de svåra att arbeta med om figurerna ska prata mycket. Nu i efterhand har vi insett att vi kunde utvecklat vårt mun-koncept väldigt mycket. Vi har ju inget "svart" bakom våra munnar, utan de är som läpp-ringar som sitter utanpå kroppen. Det ser kul ut, det fungerar som läppsynk, men är också den första lösningen vi kom på. Vi insåg för någon dag sedan att vi ju kunde ha målat svart inne i munnarna och tungor och sådant. Liiiite sent. Får testa detta i framtiden.

Stadig kroppsform är väldigt väldigt bra och viktig. Svajande skådisar går bort. Arm och Trudy var INTE duktiga på att gå och det var heller inte till hjälp att Arms ena ben var kortare än det andra! Det är viktigt att lägga tid på grunden, även fast det är svårt, tar lång tid och är ganska tråkigt. Det är nog smart att tänka vad gubbarna kommer behöva kunna klara och designa dem efter de behoven.

Det vi får fundera på till framtiden är själva utformningen av våra figurer. Nu har vi ju lite mer erfarenhet och kan bygga figurer som både är roliga och utrycksfulla samtidigt som de är lättarbetade och har hög rörlighet och mimik. Detta måste man nog tänka på redan i skisstadiet- inte bara hur figurerna ska se ut utan hur de kan användas.

Lyfta blicken

2009-03-14T02:23:00.000-07:00

Igår höll vi en till intervju, med Erik i vår klass. Han vill bli filmproducent och hade nya infallsvinklar att tillföra till leranimation som filmtyp. Han tyckte som de flesta andra att ingen film hade egenvärde i tekniken- man måste ha något viktigt att säga. Och han tyckte visst att leranimation kunde användas för att göra serier/filmer riktade exklusivt till vuxna.

Det är nog bra för mig och Rebecka att få lite perspektiv från andra. Vi har själva väldigt lätt att fastna i ett väldigt smalt seende på lerfilm. Vi är båda intresserade av miljöerna, scenografin, figurerna och det visuella i filmen. Ibland kanske vi bländas av scenografin och hantverket bakom och ser inte historian som berättas.

Vi tittade på vår egen film, så långt den har kommit för första gången sedan Arm-inspelningarna igår. Det var lite pirrigt! Och OJ så mycket bättre animeringen har blivit sedan de första inspelningarna! Vi satt och kommenterade filmen: där blinkade det till, där var han väldigt skräpig, oj där rörde sig kameran, där hackade det till, där är det viktigt med en svart övergångspaus emellan....osv. När vi hade sett filmen två gånger kom Rebecka på att vi knappt hade tänkt en enda gång på om det kändes som att berättelsen fungerade.
Vi är så fast i vårt eget synsätt- letar fel, hittar fel- men vi har svårt att lyfta blicken från detaljerna. Snart kommer redigeringsperioden och detta måste bli tiden då vi måste kunna göra detta.
Det läskiga är- att om det inte funkar- så är det ändå för sent! Vi kan inte göra om någonting när vi väl kommit till redigeringsperioden. Inga extra tagningar, inga ändringar eller omtagningar.
När vi spelat in en scen är den så färdig som den kan bli. Visst vi kan ändra några frames hit och dit, öka eller minska tempot, reglera färger och klippens längder. Men ändå! Det går inte att bygga en fantastisk film om vi inte har fantastiskt material med oss in i redigeringen.

Självklart har vi noja. Det börjar dra ihop sig. Premiärdatum är spikat. Vi har pratat med pressen. Intervjuer och utställningar väntar...
Dessutom vill vi ju få en såpass bra produkt att vi verkligen VILL promota filmen! Inte något vi tycker är halvbra! Det är lätt att börja jämföra sig själv med sådana som redan är proffs, med mycket större budgetar, fler människor och långvarig expertis. Vi VILL så gärna att vår film ska bli lika bra, rolig och snygg som Wallace and Gromit!

Vi hoppas att storyn håller. Ännu har vi några scener att spela in som är ganska viktiga för att förstå sammanhangen. Det kommer att bli bra! Vi behöver bara pepp och sol! Och coca-cola!

Fler intervjuer

2009-03-12T09:58:00.000-07:00

I två dagar har vi jobbat hårt på vårt arbete vid sidan av filmen. Dvs marknadsföring, intervjuarbete och undersökning av vår frågeställning.
Vi har hållt tre intervjuer, den första med en kvinna i trettioårsåldern. Hon har en son som fyller sex år och sa många spännande saker. Då detta var vår andra intervju så fick vi testa ut de frågor vi hade samlat ihop. Det gick mycket mycket bättre! Vi var ganska duktiga på att fråga frågor som genererade mycket prat! Dock tog både alla följdfrågor OCH våra huvudfrågor slut. Men en halvtimme fick vi ihop i alla fall. Detta verkar nästan vara vår magiska tid- alla intervjuer har känts ganska färdiga efter runtomkring en halvtimme.
Kvinnan är ljudintresserad och pratade en del om vikten av ljud och musik i film. Hon poängterade även vikten av att ha en bra story- något att berätta.

Vår nästa intervju höll vi med en man i förtiårsåldern. Han tog upp en annan typ av lerfilmer som han mindes från sin barndom och som hade fascinerat honom. Lerfilmer som inte var så figurativ utan mer modellerades fram. En handling föddes i en lerklump och försvann in i en lerklump igen. Filmer som var moderna att visa på barnprogrammen under 70-talet.
Det var intressant att höra någon prata med erfarenhet från en tid långt före vår.
Mot slutet intervjun tog minneskortet slut i zoomen. Till nästa intervju hade vi förberett detta lilla missöde och hade mycket lagringsplats.

Nästa intervju höll vi i morse med en lärare inom film och redigering. Han trodde inte han skulle ha så mycket att säga om lerfilm men det visade sig att han ändå hade mycket intressant att berätta. Vi kom in på en ganska metafysisk dimension i samtalet om exakt VAD det är som är fascinerande för människor med animationen. Detta med att skapa liv.
Han tyckte att det viktigaste i en film var att man hade en intressant historia att berätta. Oavsett vilket stilmedel man valde att berätta den med. Sedan fördjupade vi oss i olika för-och-nackdelar med leran som uttrycksmedel.

Nu återstår många många timmar med transkribering innan vi kan analysera och jämföra med olika teorier och synpunkter vi har läst om i de olika böckerna och texterna vi har lånat.
I morgon har vi en intervju inbokad på lunchen och en nästa onsdag. Vi hoppas få de sista tre under nästa vecka eller veckan efter så att alla intervjuer är färdiga när skrivarbets/redigeringsperioden börjar.

Studiobyte

2009-03-12T09:28:00.000-07:00

Idag bytte vi vår fina, ostädade studio mot en ljudstudio med anor.
Eller- i allafall mixern hade anor- den hade faktiskt stått i MontePythons studio!

Ett mästerverk skapas

Vi är nämligen tvungna att ha en "råversion" av arbetssången som de sjunger i magen. Det ska nämligen animeras till och rätt personer måste sjunga på rätt ställen och sådant. Det var svårt!
Vi är inte några studiosångerskor och det var svårt att sjunga något som fortfarande inte var helt bestämt utan fortfarande befann sig på en kreativt öppen nivå. Vi provade lite olika saker, Kurre klippte, spelade in, klippte mer och tog om igen, igen och igen.

Mot slutet av studiotiden blev det mer och mer stressigt och då märkte vi att det vi dittills hade gjort var väldigt- tvådelat- på något sätt. Inte på ett så bra sätt. Det var en lite mörkare, lite prat-aktigare del acapella med bara röster som gjorde ett rytm-komp. Sedan kom en orgel in med ett körparti. Var och en för sig så funkade bägge delarna. Men tillsammans... näää...

Det blev liksom FÖR olika stil på de olika delarna och den pratiga delen kändes fel att komma tillbaks till efter den korta "körrefräng"-delen. Det gick ner i intensitet innan hela refrängen var slut liksom! Kurre insåg att det behövdes orgelkomp även under sista delen efter körpartiet och vi kom på en lite mer "musikalig" melodi som passade ganska bra och som mer kändes som att den både hängde ihop med kördelen mer och var ett slags avslut på refrängen.

Böbö, Bäbä, Baba, Bibi och Bobo

Nu har vi hela formen klar för oss. Den hänger ihop i rätt tempo, i rätt ord på rätt ställen och en ungefärlig melodi. Detta duger bra att animera till! Det känns också ganska skönt att vi inte har "spikat" melodin eller komp eller någonting idag, det var ganska stressigt. Men vi har grundstommen och utifrån detta - som är ganska bra- kan vi få ut ett resultat som är riktigt bra!
Vi ska få detta i mp3-format att använda som mall till vår munsynk och animering. Känns skönt! Det har hängt lite över oss att vi inte haft musiken klar för oss, det har ju gjort att alla bilder vi ska ta har varit lite osäkra. Nu kan vi ta ett ordentligt möte där vi lyssnar på musiken och planerar. Kanske måste vi göra en mini-animatic till för just denna del. Vi märkte ju att det var sjysst att ha en animatic som mall, den var till god hjälp för oss, speciellt med tanke på tempot i klippningen. Även vilka utsnitt vi ska ta; när/hel/halvbilder osv.

Ljusproblem och lösningar

2009-03-10T10:51:00.000-07:00

Idag skulle vi filma första scenerna i spakluddets kontrollrum. Det var tre korta sekvenser. Vi hade räknat med en hel dag för omrigg, ljusrigg och dessa tre scener men riggningen gick fort och vi tänkte att vi nog skulle hinna filma en del material vi skulle ta nästa filmdag.

Det blev dessvärre inte så...

Vi började alltså med den otroligt snabba och enkla filmsnutten när spakluddet går fram till spakarna, lyfter handen upp och drar i en spak. Den bestod av 30 bilder (drygt två sekunders film) och var LÄTT LÄTT LÄTT. Vi beräknade att den skulle ta ungefär en halvtimme.

När vi nästan var färdiga med scenen tittade vi för att se att det såg bra ut. Det gjorde det INTE! Det blinkade och hade sig värre än i Arm-scenerna. Det fladdrade ORDENTLIGT.

Vi blev väldigt förvånade, ljuset i magen har skött sig i allmänhet mycket bra, sedan vi fick egen fas har det knappt svajat alls. Ingen av oss hade heller sett några ljusförändringar hos våra lampor (såsom ofta skedde i Arm-scenerna).

Otåligt Spakludd

Vi tänkte att det kanske var Rebecka som råkat animera lite slarvigt och inte lutat sig tillbaka tillräckligt långt, så att hennes skugga påverkade bilden. Stolen knirkade nämligen så fasligt att hon drog sig för att luta tillbaka för långt mellan bilderna.
Vi bytte stol och tog om från början.
När vi kommit till den fasen att spakluddet börjat dra i spaken tittade vi. Det fladdrade IGEN! Och nu hade Rebecka varit fruktansvärt noga att alltid hålla sig borta ur ljuset. Det var också lite skumt, för det fladdrade på just samma ställe i scenen, när figuren skulle dra. Det som var krångligast att animera. Inget fladder alls när spakluddet bara gick.

Vi förstod ingenting! Det enda vi hade ändrat vad gällde ljuset från de andra dagarna var att vi hade kopplat in två lampor till. För att utesluta att störningarna kom utifrån gick vi upp till Blackboxen för att se om det var någon som jobbade där som kanske kunde ha stört oss. Det var det INTE.

Vi testade Rebecka igen. Vi hade en tes om att kameran kanske fokuserade om när hon tog in sina händer i bilden och när vi tog "snabba bilder"- dvs när lergubbens armar ville glida neråt- att det kunde ta tid för kameran att återanpassa sig. Rebecka tog in sina händer, drog ut dem snabbt och jag tog bild. Det flimrade inte.

Vi testade att sätta på ett långtidstest av lamporna, dvs att datorn stod och tog bilder varannan sekund medan vi drack kaffe. När vi kom tillbaka fladdrade inget. Mycket märkligt! Vi provade än en gång. Spakluddet gick, det såg bra ut, han lyfte armen och drog och- DET FLADDRADE!
Vi drog ur de nyinkopplade lamporna och riktade om vårt gamla ljus som inte hade fladdrat dagen innan.

Vi tog bilder, kontrollerade allt NOGA mellan bilderna. Spakluddet gick, kom fram till spakarna, lyfte händerna.... och.... det fladdrade!

Vid det här laget var vi desperata. Vad kunde det vara? Det kunde ju inte bero på animeraren, inte på lamporna. Den enda möjligheten var kameran. Vi såg att den fina, lysande väggen bakom spakluddet på vissa fläckar såg helt "mättad" ut. Dvs hade flytit ut till stora lysande röda fläckar. Vi tänkte: kanske är det så att det är FÖR ljust för kameran och när animerarens händer kommer in i bilden blir det mörkare, när de sedan tas ut igen måste kameran kompensera ljuset IGEN, men tycker inte exakt lika varje gång, trots att ljuset är likt.
Vi provade att dra ner ljuset tills det inte längre "fläckade ihop sig" och Rebecka försökte hålla händerna så mycket som möjligt ur bild.

Spakluddet började gå. Sanne följde noga med i varje bild och var hopplöst fokuserad på minsta lilla ljusförändring... Rebeckas händer darrade när spakluddet började dra i spaken...

tystnad...

bild för bild för bild lades till de andra. Inget utbrott från Sanne. Rebecka höll andan.

25 han drar alltmer
...28 NÄSTAN DÄR!
...30! Vi klarade det! Det fladdrar INGENTING längre!

Vi har löst en ny ljusgåta! Kameran klarar inte av motljus utan kompenserar lite olika varje gång. Detta var en kunskap vi snabbt fick användning av igen, i scenerna när det blinkar ett EKG i bakgrunden. Mellan varje bild var vi tvungen att ta bort en "plåt" av svart kartong med utskuren grön EKG-kurva. Varje gång fick kameran för mycket ljus och resultatet blev ett hemskt fladdrande. Men - så gjorde vi en liten svart kartongbit att dölja det skinande ljuset vid bytena med- OCH LJUSET BLEV JÄTTEBRA OCH JÄMNT!

Vi är glada nu!

En smart grej

2009-03-09T12:06:00.000-07:00

En smart grej vi gjorde, fast då vi gjorde det inte visste att det var smart, var att döpa alla våra gubbar. När vi gjorde det var det bara på kul.

Föga visste vi då att detta är en STOR orsak till att vår kommunikation mellan loggare och animerare fungerar såpass tillfredsställande som den gör. Man behöver aldrig säga: han med de utstående ögonen- man säger bara Sixten-Frida. Eller Monica. Eller Daniel Westling. Eller vem man nu menar.

En nackdel med att döpa alla tarmludd är att de blir så mycket mer personliga. Det är svårare att inte bli sentimental och ledsen när de blir mos. En annan aspekt vi faktiskt har tänkt på och diskuterat är att vi faktiskt genom att döpa dem ger dem kön. Och det vill vi inte. Vi vill att de - i alla fall i filmen ska uppfattas som någorlunda könlösa/androgyna. Vi hoppas att våran namngivning inte påverkar detta i någon större utsträckning. Vi kommer ändå att få problem att ta ställning till vad gällande könsbestämning när vi börjar lägga på rösterna. Detta tål att tänkas på!

Visioner

2009-03-08T09:19:00.001-07:00

Reidar- en visionär!

På senaste tiden har det av olika anledningar kommit sig att vi funderar över vad som särskiljer oss- vad som gör oss unika- vårt koncept. Det har varit svårt. Det känns lite med denna filmen som att vi har börjat i "fel" ände. Vi har börjat med idén till filmen och om vi måste hitta på en mer djupare mening med den än vad den är så ljuger vi faktiskt ihop nånting som inte har funnits där.

Vi har dock börjat känna att vi i framtiden måste ha ett mer utpräglat koncept- en bakomliggande idé, en pushande drivkraft att föra ut ett budskap. Det skulle kunna vara allt från en arbetsmetod till att utforska materialet till att vara politiskt eller följa en speciell konstskolas teorier. Vi måste fundera och hitta på vad vi kan bli bäst på helt enkelt. Under produktionskursen men José använde vi en bok där vi lärde oss om igelkottsmetoden. Den kan nog behöva dammas av litegrann och bli till stor hjälp för oss.

Vi vill ju gärna ha något slags koncept färdigt redan när denna filmen lanseras, det är ju faktiskt då vi kommer att få flest möjliga kontakter, störst chans att få pengar för framtida projekt osv. Det gäller att ligga steget före helt enkelt. Men vi måste, som sagt, hitta vår grej.
Vi måste skapa en vision för Claystation!

Intervjuarbete

2009-03-07T02:51:00.000-08:00

Vi har under denna vecka suttit och transkriberat intervjun med vår första undersökingsperson. Den var ungefär en halvtimme lång men tog kanske fem timmar att skriva ut. Det var oväntat och lite besvärande att just transkribering skulle ta sån fasligt lång tid.
Vi hade ju inte förberett några frågor med mening, vi ville se med helt öppet sinne hur en intervju kunde utveckla sig. Det var svårt!
Vi försökte så gott vi kan få honom att prata, men han var svår, vi fick suga ord ur honom och svaren blev ofta korta eller "jag vet inte". Det är svårt att ställa följdfrågor till "jag vet inte" eller "har jag inte tänkt på".

Under transkriberingstiden satt jag ofta och förbannade mig själv. Frågorna vi ställde var verkligen otroligt dåliga! De ställdes ofta i klump, många samtidigt, de innehöll ofta värderingar och påståenden. Dessutom lät vi nästan aldrig honom prata till punkt, vi (eller mest jag Sanne) avbröt och kom med egna åsikter. Det var otroligt frustrerande att höra sig själv sitta och förstöra en intervju på det viset!

Det positiva var ju att vi verkligen lärde oss en läxa-
nästa gång vi intervjuar ska jag sitta tyst och låta Rebecka sköta frågandet!

Nä, men allvarligt talat. Det höll verkligen inte måttet. Så vi satte oss ner, läste igenom vår transkribering. Strök under alla delar av intervjun där vi faktiskt frågar om något vi verkligen undrar över och omvandlade dessa (oftast jättedåligt ställda) frågor till mycket mer öppna och berättar-vänliga frågor. Dessa har vi nu med oss när vi påbörjar resten av våra intervjuer, varav två kommer äga rum på tisdag. Förhoppningsvis ger det mer resultat än vår första övningsintervju som vi kanske kanske med lite god vilja och kanske lite telefonuppföljning med vår undersökningsperson kan skrapa ihop ett pyttestycke text av.

Starten

2009-03-07T02:12:00.000-08:00

Vi bestämde oss ju redan tidigt i höstas för att göra en leranimationsfilm som examensarbete. Rebecka och jag har gjort galna grejer ihop förut. Vi har startat en kretsloppsrörelse med religiösa inslag:Vi har fikat uppe i ett träd: Vi gör även normala saker som att måla tillsammans så ofta vi kan få till det. Vi är bra vänner helt enkelt. Att göra ett arbete tillsammans kunde bli riktigt roligt och galet. Där satt vi alltså, på Espresso House i västra hamnen- två vänner- och försökte komma på möjliga ingångar till vad vi kunde tänkas vilja göra en film om.
Vi tänkte vad vi själva irriterade oss på i vardagen. Vi som egentligen har det så bra. Verkliga I-landsproblem. Att peka på i-landsproblem hade kanske fått någon att tänka till om sin vardag och sin inställning till sin vardag.
Vi ville göra en historia om något vardagligt. Men som hade en djupare mening om man började tolka den. Vi ville göra en historia om något som inspirerade oss, som vi själva tyckte kändes rolig. Vi kom inte så långt med idéerna denna första dag. Varje idé vi prövade kändes för enkel. För fantasilös. För tråkig. Vi drack vårt kaffe, njöt av den sista höstsolen och litade på att vi skulle komma på något så småningom.

Nästa gång vi träffades för att diskutera bestämde vi oss för ett annat ingångssätt till manusarbetet. Vi ville testa arbetsmetoden vi lärt oss av Håkan och Ellen under vår performancekurs. Den heter devising och är ganska luddig och smått flummig. Man jobbar mycket med grejer, utgår från saker, handlingar och inprovisationer snarare än tankearbete. Vi bestämde därför att vi under vår nästa träff skulle förbereda små övningar åt varandra. Vi skulle också ta med massa saker som vi skrev på en lista. Det var saker såsom:

Rund sak
Figur
Textil
Något från naturen
etc.etc.

Dessa grejer använde vi sedan i de övningar vi förberett. En av dessa var att vi på måfå tog tre saker ur påsen där allt låg och "lekte ihop" en liten historia. Precis som man lekte när man var liten. Det var svårt. Det var inte så lätt att gå tillbaka till det rena lekandet. Dessutom hade vi ju hela tiden i bakhuvudet att vi egentligen lekte av en anledning. Men det gav resultat. I en av våra historier drog vi fram en pennvässare som såg ut som en liten plastnäsa. Dessutom en liten liten polly-pocketdocka. Och vips. Idéen om ett litet folk föddes. Fast vid denna fas bodde de inne i en näsa. Båda var tända på idén. Vi gick på lunchrestaurang där vi satt två timmar och spånade vidare. När vi väl hade fått en ingång och en start på en idé vi tyckte kunde bli rolig så gick det så mycket lättare.

Vi tyckte devisingen hade gett oss en bra start, men märkte att den snarare kändes tvingande än lustfylld när vi väl hade fått den initiala idén så vi lade metoden åt sidan. Efter det gick manusarbetet långsamt men stadigt framåt. Plötsliga infall, inspirationer från höger och vänster, associationer - ja allt som har känts kul och som att det har förbättrat vår historia har vi övervägt, diskuterat och valt om det ska få vara med eller inte. Vi har varit öppna under skrivarbetet. Vi har även varit tvungna att stryka delar vi egentligen tyckte hade varit skojiga att få med. På grund av att de varit alltför tidskrävande, av spretighet mot resten av filmen, för handlingens enhet osv.

Analysverktyg

2009-03-06T09:07:00.000-08:00

Jag läste en bok om filmanalys och hur man kan genomföra den.
Den innehöll ganska konkreta frågor att tänka på när man genomförde en analys. Jag funderar på att planka frågorna rakt av till vårt skrivarbete. De innebär mycket reflekterande nämligen, vilket jag tror kan vara bra i skrivarbete på den här nivån. Här kommer punkterna som vi måste tänka på.

-Reflektioner över den tänkta analysens (eller uppsatsen/frågeställningen i detta fall) kontext.
- Vad vill vi uppnå med vår analys?
- För vem/vilka analyserar vi?
- Vilken sorts kunskap är vi ute efter?
- Vilken kunskap förutsätter vi hos våra läsare?
- Vilken/vilka metoder använder vi oss av för att inhämta kunskap?
- Vad har dessa metoder för för/nackdelar?

Om vi besvarar dessa frågor för oss själva så känns det som att vi får en lite mer matnyttig uppsats.

Marknadsföringen igång

2009-03-06T08:52:00.000-08:00

Idag har vi börjat jobba på allvar med både läsarbete och marknadsföring. Vårt filmande var klart innan lunch så sedan har vi suttit med planering och läsning.
Rebecka har tagit stort och fast tag i marknadsföringsdelen med god hjälp av Stinas fina tips om marknadsföring hon hade fått på musikhögskolan. Vi har numera skrivit en promotionplan, en veckoplan enbart för marknadsföring och påbörjat långa listor med filmfestivaler, stipendieställen, kulturinstitutioner, personer vi vill komma i kontakt med osv.
Vi har startat en grupp på Facebook, vi har denna blogg och kommer inom så snar framtid som vi klarar av att ha en hemsida ute på nätet som blir mer vår "riktiga" hemsida. Då kommer personer som är intresserade av våra produktioner först se den bilden av oss, och denna blogg blir mer för personer som är speciellt intresserade av vår process.
Vi har också hört av oss till lite olika ställen för att försöka bli intervjuade. Bl.a. av Malmö Högskolas informatör. Vi tänker också en del kring utställning. Där har vi många frågor som vi har mejlat till vår kursansvarige. För vi måste snart veta om det blir någon utställning med klassen, med skolan eller om vi måste ta tag i och göra allt själva.
Vi kommer från och med nu ha kontinueligt arbete vid sidan om själva filmandet med marknadsföringen. Mycket måste göras, pressmaterial måste skapas, vi måste tänka ut snygg logga, sjysst grafisk profil, fina utskick, ta spännande foton. Dessutom måste vi hitta någon tid att göra allt detta jobb på. Men det måste gå, för det måste göras. Så är det bara.